Teckensnitt

PRE är ett element som används när man vill infoga en förformaterad text. PRE-text visas i Web-läsaren så som texten visas i HTML-Editorn. Även PRE-text skrivs vanligtvis med tecksnitt med fast breddsteg. Läs mer om PRE på nästa sida.

Även i ett e-mailprogram kan man ställa in vilket teckensnitt man vill använda. När det gäller e-mail så rekommenderar jag att man använder fast teckenbredd. Om t.ex. någon har gjort en primitiv bild i ett e-mail så kan bilden bli förvrängd om man t.ex. använder Times New Roman som är ett mycket vanligt teckensnitt i ordbehandlare.

När det gäller Web-sidor är det normala att användaren bestämmer med vilka teckensnitt texten på hela sidan skall visas. Om man som användare inte bestämmer något så brukar Times New Roman vara standard för proportionella typsnitt och Courier New eller Courier för fast teckenbredd. Det går att välja ett teckensnitt som visas med fast teckenbredd också för den vanliga (proportionella) texten. Testa gärna dina inställningar. I Netscape väljer man först Options sedan General Preferences och Preferences samt till slut Fonts.

När man gör en Web-sida för Internet Explorer 2.0 så kan man göra så att olika typsnitt gäller för olika delar av samma sida. Läs vidare om detta på sidan 14. Här visas ett luffarschackparti med hjälp av elementet PRE.

      A B C D E F G H J K L M N O P 

  15  - - - - - - - - - - - - - - -  15
  14  - - - - - - - - - - - - - - -  14
  13  - - - - - - - - - - - - - - -  13
  12  - - - - - - - - - - - - - - -  12
  11  - - - - - - - - o - - - - - -  11
  10  - - - o - - o x x - - - - - -  10
   9  - - - - x - x - o - - - - - -   9
   8  - - - o x x x x o o - - - - -   8
   7  - - - - x - x o o - - - - - -   7
   6  - - - o x - o x x - - - - - -   6
   5  - - - - - - - - o - - - - - -   5
   4  - - - - - - - - - - - - - - -   4
   3  - - - - - - - - - - - - - - -   3
   2  - - - - - - - - - - - - - - -   2
   1  - - - - - - - - - - - - - - -   1

Här visas rad 8 i partier ovan först med hjälp av TT, sedan med hjälp av KBD och till sist som vanlig proportionell text som man vanligen har valt skall vara proportionell.

8 - - - o x x x x o o - - - - - 8

8 - - - o x x x x o o - - - - - 8

8 - - - o x x x x o o - - - - - 8

På den här sidan har följande element och attribut använts:
HTML, HEAD, TITLE, BODY, H1, BR, P, A HREF, A NAME, I, CITE, BLOCKQUOTE, DL, DD, DT, PRE, TT, KBD.

Spara om den här sidan som sidan4a.htm. Ta bort elementet PRE och försök visa luffarschackpartiet utan att använda PRE t.ex. med hjälp av TT och BR. Gör sedan ett försök att göra en egen sida. Studera ett exempel på en sida i Web-läsaren och försök att skapa en liknande sida själv i en HTML-editor (eller i en vanlig ordbehandlare). Här är exempel 1. Texterna och filnamnen utan koderna i exempel 1 finns här. Om du inte hinner att skriva all text själv kan du istället lägga till koderna till dessa texter så att dokumentet ser ut som Exempel 1. Spara gärna om sidan först under ett annat namn ifall du vill använda textdokumentet igen senare.

Gå nu vidare till nästa sida.

Länk till registret.

Resultat från spjuttävlingen:
1.  Anders Andersson   Anderstorp    79,67 m
2.  Bertil Bengtsson   Bjuv          77,45 m
3.  Sven Svensson      Sala          75,32 m

Längre fram i kursen samt på tabellsidan finns fler exempel på tabeller.

På den här sidan har följande element och attribut använts:
HTML, HEAD, TITLE, BODY, H1, BR, P, A HREF, A NAME, I, PRE, TABLE BORDER, CAPTION, TR, TH, TD.

Spara nu om sidan under namnet sidan5a.htm . Experimentera sedan med att ändra i tabellerna. Lägg till en ny rad med placering 5 i spjuttävlingen. Hitta själv på namn och resultat. Försök också att lägga till ytterligare en kolumn genom att lägga till en ny cell på varje rad. I kolumnrubriken skriver du t.ex. "Bästa tidigare placering". Ta bort teckenkoden för "non-breaking space" när det gäller orten för 4:an och undersök vad som händer.

Gå sedan vidare till nästa sida.

Länk till registret.

Decimala talsystemet Hexadecimala talsystemet
         0                     0
         1                     1
         2                     2
         8                     8
         9                     9
        10                     A
        11                     B
        12                     C
        13                     D
        14                     E
        15                     F
        16                    10    
        17   (1x16+1)         11
       188  (11x16+12)        BC 
       255  (15x16+15)        FF  

<BODY BGCOLOR="#FF0000"> = Röd 
<BODY BGCOLOR="#00FF00"> = Grön
<BODY BGCOLOR="#0000FF"> = Blå
<BODY BGCOLOR="#FFFF00"> = Gul
<BODY BGCOLOR="#000000"> = Svart
<BODY BGCOLOR="#FFFFFF"> = Vit
<BODY BGCOLOR="#FF8800"> = Orange
<BODY BGCOLOR="#FF00FF"> = Lila
<BODY BGCOLOR="#C0C0C0"> = Grå
<BODY BGCOLOR="#FF00FF"> = Anilinröd,magenta
<BODY BGCOLOR="#00FFFF"> = Cyan
<BODY BGCOLOR="#A62A2A"> = Brun
<BODY BGCOLOR="#8C7853"> = Brons
<BODY BGCOLOR="#B87333"> = Koppar
<BODY BGCOLOR="#5C4033"> = Mörkbrun
<BODY BGCOLOR="#2F4F24"> = Mörkgrön
<BODY BGCOLOR="#871F78"> = Mörk purpur
<BODY BGCOLOR="#CD7F32"> = Guld
<BODY BGCOLOR="#E6E8FA"> = Silver
<BODY BGCOLOR="#3299CC"> = Himmelsblå
<BODY BGCOLOR="#BC8F8F"> = Skär
<BODY BGCOLOR="#FF7F00"> = Alt orange
<BODY BGCOLOR="#8E236B"> = Katanjebrun
<BODY BGCOLOR="#A8A8A8"> = Ljusgrå
<BODY BGCOLOR="#ADEAEA"> = Turkos
<BODY BGCOLOR="#4F2F4F"> = Violett
<BODY BGCOLOR="#99CC32"> = Gulgrön

Egentligen ska man idag hålla sig till HTML2 som är högsta beslutade standard. Många använder idag emellertid även andra element och attribut. På elementsidan finner du en lista visande flera element (elementnamn).

På sidan med elementen används också länkar inom samma sida. Platsen dit man vill ge en länk får ett namn. Man ger sedan en länk till detta namn och före namnet skriver man tecknet #. På sidan med elementen finns också en speciell lista för korta poster som har gjorts särskilt kompakt. Attributet COMPACT fungerar ej i alla Web-läsare. Titta på koderna på sidan.

På de följande sidorna ska några av utökningarna som används visas.

Bilden är här med hjälp av attributet ALIGN=RIGHT placerad till höger om texten. HSPACE=10 ger ett tomt utrymme bredvid bilden. VSPACE=10 ger ett litet tomt utrymme över och under bilden. Ett annat sätt att få ett litet utrymme mellan bilderna är att emellan dem lägga in ett "non-breaking space"-tecken.

Om den här sidan hade funnits på en server uppkopplad till Internet skulle man lika gärna här ha kunnat göra en länk till en annan bild någon annanstans i världen så att den visades i just det här dokumentet. Det är bara att ändra den relativa adressen som här används till en absolut URL-adress till någon bild i en annan dator.

Vem visas på bilden? Det är Takayama Goraku, den första japanska meijin (mästare på livstid) i spelet renju.

Nu kommer bilden med hjälp av ALIGN=LEFT till vänster om texten. Attributen ALIGN=LEFT och ALIGN=RIGHT kan också användas som attribut till elementet HR. HSPACE=10 ger ett tomt utrymme bredvid bilden. VSPACE=10 ger ett litet tomt utrymme över och under bilden.

GIF och med de senaste Web-läsarna också JPEG (JPG) är grafikformat som man kan använda till bilder på en Web-sida. Elementet BR kan i Netscape ha attributet CLEAR. CLEAR=LEFT innebär att dn nya raden börjar vid sidans vänstra marginal, precis nedanför bildens undre kant. Motsvarande gäller för CLEAR=RIGHT. CLEAR=ALL som har använts på den här sidan funger bra om man som här har bilder både till vänster och höger. Det går också att använda tabeller för att placera bilder till höger och vänster om text.

Bilden visar Takagi Rakuzan, en annan japansk meijin i spelet renju.

På den här sidan har följande element och attribut använts:
HTML, HEAD, TITLE, BODY BGCOLOR, H1, BR, P, A HREF, PRE, I, IMG SRC ALIGN=RIGHT VSPACE, IMG SRC ALIGN=LEFT HSPACE.

Spara nu om sidan som sidan6a.htm och byt sedan till vit bakgrundsfärg. Testa också med ytterligare någon annan bakgrundsfärg. Experimentera också med bilderna. Flytta den översta bilden så att den kommer till vänster om texten och den nedre bilden så att den kommer till höger om texten. Ta bort CLEAR=ALL och VSPACE och HSPACE och se vad som händer. Ersätt VSPACE med ett "non-breaking space"-tecknet och se vad som händer.

Gå nu vidare till nästa sida.

Länk till registret.

Den här sidan har en bild som bakgrund. Bilden är liten. När bilden används som bakgrund upprepas den precis som när man tapetserar med en mönstrad tapet så att den bildar en bakgrund i hela dokumentet.

Egna bilder kan man få på många sätt. Ett vanligt foto kan med en bildläsare (scanner) överföras till en bildfil. Om programmet man använder inte kan spara bilden i jpg- eller gifformat så måste man konvertera bilden till någon av dessa format. Det kan man t.ex. göra i programmet Lview som finns att hämta på Internet. Se vidare på länksidan. Man kan också överföra ett vanligt foto till en bildfil genom lämna in negativen till en fotoaffär för att överföras till en Kodak foto-CD. Med hjälp av en digital kamera kan man ta foton som direkt blir bildfiler.

Man kan också rita egna bilder i något ritprogram. Om inte filen kan sparas i något av de ovannämnda formaten så måste den naturligtvis konverteras. Om man inte vill framställa bilderna själv så kan man faktiskt hämta mängder av bilder på Internet. På länksidan finns länkar till en del sådana platser på Internet. På Pixelsight-sidorna kan man dessutom göra egna texter till färdiga standardbilder och sedan spara dessa (I Netscape genom att trycka på höger musknapp).

I detta dokument är textens färg ändrad. I Netscape kan man välja att använda de färger på text och länkar och bakgrunder som den som har gjort Web-sidan har tänkt sig, men man kan också ändra till andra färger och bakgrunder som man som användare föredrar. Som editerare är det viktigt att vara medveten om denna möjlighet för användaren.

Man kan som användare också välja att inte ladda ner de bilder som hör till sidan för att snabbare kunna få fram viktig text och viktiga länkar för att kunna gå vidare t.ex. om Internet vid tillfället är långsamt. Detta är en mycket användbar funktion. Därför kan det vara oförnuftigt att visa sin viktigaste information i bilder och att använda bilder som länkar till egen fortsatt information. Om man har gjort sidan sådan så måste ju den som läser sidorna sitta för att vänta på dessa i och för sig onödiga bilder bara för att kunna gå vidare till viktig information. Många tröttnar vid sådan väntan om informationen man vill åt inte upplevs som absolut nödvändig.

Med hjälp av elementet FONT har rubriken gjorts större än vad man kan göra med hjälp av elementet H1. H1 byter alltid rad. Det gör inte FONT. Därför har BR lagts till efter rubriken. Även storleken på texten har på denna sidan gjorts olika stor framför allt i första stycket med hjälp av elementet FONT. Normalläget är 3 och man kan välja att ändra till 1-7 där 7 är störst. Man kan ändra siffran eller använda plus-tecknet eller minus-tecknet i relation till bassiffran som normalt alltså är är 3. Man kan nämligen i början av dokumentet med hjälp av elementet och attributet BASEFONT SIZE= välja en annan bassiffra för hela dokumentet.

På tabellsidan finns fler exempel på tabeller.

Ändra storleken på bilder

Med hjälp av LOWSRC (t.ex. IMG SRC="bild1.gif" LOWSRC="bild2.jpg") kan man lägga in en liten bild som först laddas in och visas. När den riktiga bilden är laddad så visas denna istället. Med hjälp av WIDTH och HEIGHT kan man reglera så att båda bilderna är lika stora. Den första bilden som visas får naturligtvis då en mycket sämre kvalitet.

På den här sidan har följande element och attribut använts:
HTML, HEAD, TITLE, H1, BR, P, A HREF, I, HR SIZE, TABLE, TR, TD, FONT.

Spara om sidan som sidan8a.htm och experimentera sedan med att ändra på spalternas bredd. Ta bort VALIGN=TOP och se vad som händer. Ändra på värdena i CELLSPACING OCH CELLPADDING. Ändra BORDER=0 till t.ex BORDER=5 och se vad som händer. Ändra också storleken på bilderna genom att ange olika värden för WIDTH och HEIGHT både i pixlar (pixels) och i procent. Gå sedan till tabellsidan. Studera de olika tabellerna och spara sedan om tabellsidan under namnet tabelsi1.htm. Experimentera med att ändra på tabellerna som fungerar i Netscape 1.1.

Gå nu vidare till nästa sida.

Länk till registret.

Sidan 9

Rubriken liksom bilden som visar världsmästaren i renju, Norihiko Kawamura, har centrerats med elementet CENTER.

Följande koder har använts för att ändra färgen på bakgrunden, texter och länkar

BGCOLOR="färg"

Bakgrundsfärg

TEXT="färg"

Färgen på all vanlig text

LINK="färg"

Färgen på alla ej besökta länkar

VLINK="färg"

Färgen på alla besökta länkar

ALINK="färg"

Färgen som en länk får när man klickar på den

Studera sedan återigen ett exempel och försök att åstadkomma en liknande sida. Studera sedan dina märken och jämför dem med märkena i exemplet. Gå alltså till Exempel 2.

Gå nu vidare till nästa sida.

Länk till registret.

Titta på HTML-koderna. Här följer några kommentarer till hur elementet FORM och några av dess attribut fungerar. <FORM> är startmärket och </FORM> är slutmärket. Innanför dessa finns hela formuläret. METOD anger hur informationen skickas när formuläret vidarebefordras. POST används när det gäller att vidarebefordra formulär. När formuläret är klart skickas det till en angiven e-mailadress.

Elementet INPUT används i kombination med attributen TYPE, SIZE, VALUE och NAME. När det gäller TYPE förekommer följande alternativ: TYPE=TEXT, TYPE=RADIO, TYPE=CHECKBOX, TYPE=SUBMIT, TYPE=RESET. Första fältet har fått VALUE="Name", andra fältet VALUE="Company" osv. Det innebär att i brevet som anländer till angiven e-mailadress står det först Name och sedan det namn som besökaren har skrivit och därefter Company och sedan det företag som besökaren har skrivit osv.
De 7 första fälten innehåller var och en en rad som ifylls av besökaren.
8:e fältet innehåller CHECKBOX dvs ett antal kryssrutor där besökaren kan ange flera val.
9:e fältet innehåller RADIO dvs ett antal knappar där besökaren bar kan ange ett enda val.
10:e fältet innehåller ett eventuellt meddelande. Här används elementet TEXTAREA för att ange hur stort utrymme som ska finnas för meddelandet. "TEXTAREA ROWS=20 COLS=70" betyder att antalet rader är 20 och att antalet tecken på varje rad är högst 70.
Det ifyllda formuläret skickas här till e-mailadessen: n.n@abc.se.
Brevets ämne (subject) blir "Email order".
"Order" talar om vem jag är eftersom jag använder en delad server.
SUBMIT ger en tryckknapp. Vid tryckning skickas det ifyllda vidare.
RESET ger en tryckknapp. Vid tryckning rensas tidigare ifyllt så att man kan börja om från början.
När formuläret är skickat så visas en ny sida. I det här fallet är det sidan svarform.htm.

Egen sida som åstadkommer sökning med hjälp av en sökmaskin

På söksidan kan man söka med hjälp av AltaVista som idag anses vara den bästa sökmaskinen. Om du är uppkopplad till Internet - Testa då att sidan fungerar och verkligen ger en sökning. Om den inte fungerar så beror det på att originalsidan är ändrad. Studera koderna. FORM är elementet. METHOD är nu GET. Här används också elementen SELECT och OPTION för att kunna ge möjlighet att välja. OPTION används inne i SELECT för att presentera ett antal valmöjligheter. Om du har tillgång till Internet, försök då att göra en egen sådan sida till någon annan sökmaskin genom att studera hur andra har gjort.

Överhuvud taget erbjuder varje Web-sida en fantastisk möjlighet för dig att studera hur man gör och att kopiera och göra om sådant som andra har gjort och som man skulle vilja göra själv. Detta är ett mycket snabbt sätt att lära sig mer om hur Web-sidor fungerar. Många hoppas och tror att det ska komma s.k.WYSIWYG-verktyg (Vad du ser är vad du får-verktyg) och konverterare som man kan använda till sina sidor så att man inte behöver kunna något om HTML-koder. Sådana verktyg kanske kan fungera bra om man gör en sida från början men om man vill ändra på en sida och särskilt om man vill ändra vad någon annan har gjort och som man från början inte vet något om, så måste det vara mycket enklare om man vet lite om hur HTML-koder fungerar i allmänhet. På länksidan finns några länkar till sidor som du kan studera.

Gå nu strax vidare till nästa sida som innehåller ett bildspel.

På den här sidan har följande element och attribut använts:
HTML, HEAD, TITLE, H1, BR, P, A HREF, A NAME, I, HR SIZE.

Gå nu vidare till nästa sida.

Länk till registret.

Gå sedan vidare till nästa sida.

På den här sidan har följande element och attribut använts:
HTML, HEAD, TITLE, H1, BR, P, A HREF, A NAME, I, BODY , META.

Länk till registret.

Sidan 11a - Renju Superstars - Shigeru Nakamura

---

Ett företag som tänker göra en större satsning på Internet måste naturligtvis noga tänka igenom sin målsättning även om det är väldigt svårt att sätta upp ett långsiktigt mål. En anledning till att det blir svårt att besluta om en genomtänkt målsättning är ju att företagets kunskaper vid en start naturligtvis inte är tillräckliga och kanske gäller det också för de konsulter som man anlitar. Det är svårt även för konsulter därför att i stort sett allt när det gäller Internet förändras hela tiden. Många räknar nog en del av kostnaderna för en Internetsatsning som utvecklings- och utbildningskostnader så att personalen har kunskaper och är väl förberedda inför framtiden. Nedan redogörs för 5 olika steg eller nivåer. När man fastställer sin målsättning bör man avgöra på vilken av dessa nivåer som man bör lägga sig.

1.Företaget använder Web-sidorna som en informations- och reklamplats innehållande viss grundinformation. Fördelen med att stanna där är att det inte kostar så mycket tid och pengar. Man behöver inte göra så många länkar och sidorna kan lätt underhållas och ändras så att all information är aktuell.

En del hävdar att man hela tiden måste ändra på sina sidor för att de skall vara intressanta. Detta tycker jag är överdrivet åtminstone i ett första steg. Det viktigaste är att företaget eller föreningen finns med på Internet och att det där finns den information som inte så ofta ändras men som ändå är viktig för en eventuell besökare som vill veta mera om företaget eller föreningen. Kanske är det så också att man mestadels har den typen av kunder som ändå inte har någon anledning att besöka företaget sidor ofta.

När man har lagt upp den här grundinformation så kan man sedan ta ställning till om man har tid och råd att ge mer föränderlig och också interaktiv service som kräver betydligt mer tid och pengar.

2.Ett andra steg är att man lägger upp mer information t.ex. i form av hela kataloger med prislistor och bilder på produkterna. En katalog på Internet kan ju alltid vara aktuell genom att man ständigt uppdaterar. Internetversionen kan ju t.o.m. göras till den officiella versionen även internt i företaget och de anställda kan där själva hitta senast nytt. En katalog presenterad på Web-sidor är ett billigt sätt att erbjuda ett stort material för många kunder. Problemet är bara när tillräckligt många av dina kunder får Internetanslutning. Kanske inte tillräckligt många har tillgång idag men förhållandet kan snabbt ändras. Det kommer i framtiden att bli möjligt att nå Internet och Web-sidor på flera sätt t.ex. med hjälp av en TV.

3. En tredje möjlighet när det gäller hur man ska använda Internet är att på Web-sidorna bedriva aktiva marknadsföringskampanjer och jippon. Då måste kunderna besöka sidorna ofta men sådana här aktivitet gör man ju också för att få kunderna att besöka sidorna ofta.

4. En fjärde möjlighet när det gäller att använda Internet är ett utökat kundstöd med ännu mer interaktivitet. Man erbjuder Web-diskussionssidor där kunderna kan ge varandra råd och regelbunda kundtidningar som skickas med e-mail till kunderna. Man är mycket aktiv och svarar alltid utförligt inom kort tid på alla e-mail som inkommer till föetaget. För varje steg så kostar det mer pengar och tid.

5. Steg fem är att man säljer och tar betalt över Internet. När det gäller betalning över Internet så är flera nya system under utarbetande och man räknar med att de nya betalningssätten skall fungera vid slutet av 1996 eller i början av 1997. På nivå 5 skickar man också sina fakturor med hjälp av e-mail.

Vem bestämmer vad Web-sidora ska innehålla?

När det gäller vem som ska ha ansvar för Web-sidorna så finns det två extremfall. Det ena är att en person som kan HTML själv får lägga upp all information om företaget utan att någon annan kontrollerar vad som finns upplagt. Det andra är det byråkratiska extremfallet där det tar en enorm tid innan man på företaget har bestämt sin långsiktiga målsättning vad gäller Internet och precis vilken information som ska finnas med. Varje liten ändring måste dessutom alltid godkännas av VD.

Naturligvis är en mellanväg den lämpligaste. Det är bra om en projektgrupp med representanter från olika avdelningar (funktioner) inom företaget tar det stora ansvaret. När man lägger upp stora mängder av information så är det naturligtvis en fördel om flera personer internt har läst igenom alla sidorna och testat alla länkarna så att de fungerar innan informationen görs tillgänglig för alla. Man får emellertid inte glömma bort fördelarna med Web-sidor dvs att man väldigt snabbt kan ändra på informationen.

Ett praktiskt exempel kan vara: En viss information blir inaktuell eller upptäcks vara felaktig. För att ändra informationen krävs ett visst arbete. Vilket är då bäst?

1. Att låta den felaktiga informationen ligga kvar tills man har uppdaterat den med en ny sida med snygg design vilket av olika skäl inte kan göras klart förrän tidigast inom några dagar. Kanske får man en del förfrågningar om vad som gäller via e-mail, fax eller per telefon.
2. Att ta bort den felaktiga informationen utan att ersätta den med någon annan information. Kanske får man även nu en del förfrågningar om vad som gäller via e-mail, fax eller per telefon.
3. Att ta bort den felaktiga informationen och ersätta den snabbt med något enkelt t.ex. en PRE-text som innehåller det viktigaste gällande den nya informationen för att senare uppdatera sidan med snygg design.

Många har gjort länkar till en Web-sida som ännu inte innehåller någon information. När man besöker sidan så står det att den är under konstruktion. Så här gör man om man från början har tänkt sig ett visst antal sidor. Samtidigt vill man snabbt publicera informationen efterhand som den är färdig. Detta är vanligt förekommande men naturligtvis inte önskvärt. Då är det bättre att man informerar om kommande sidor men att man ännu inte gör några länkar till dem. Har man dessutom gjort länkar men ingen sida att komma tlll om man klickar på länken så kan ju besökaren bli förvirrad. Besökaren kan undra om det är något tillfälligt fel eller så tror man att den som har gjort sidan har varit så slarvig att länkarna är felaktiga osv.

Att ha målsättningen att ha allt klart innan man publicerar någonting alls kan också vara orealistiskt. Informationen måste hela tiden uppdateras och det går inte heller att ha en klar målsättning över vad som bör finnas med bland företagets Web-sidor. Det kan ju t.ex. komma önskemål från kunderna som gör att man ändå vill ändra sig. Konkurrenterna kan börja erbjuda sådant som man själv också bör göra. Nya program och nya möjligheter gör att man snabbt bör ändra sina planer. Man har fått kunskaper om möjligheter som fanns när man bestämde sig men som man inte kände till då.

Ideella organisationer och Web-sidor

En ideell organisation som i huvudsak har till syfte att sprida mer mestadels skriftlig information har inte så stor press på sig att göra sidor med välkomponerad design. Det viktigaste är ju att nyheter av olika slag verkligen presenteras snabbt och att information som man kanske redan har i mängder verkligen läggs upp. Användarna är ju i första hand inte intresserade av hur innehållet presenteras utan att de får ta del av innehållet.

Ofta har man inte heller ekonomiska resurser att betala någon som gör Web-sidorna. Man får lita på ideella krafter som offrar sin fritid och då kanske man föredrar en snabbt gjord PRE-text framför ingen information alls eller flera sidor med PRE-text med för besökarna viktig information framför en sida med lite information men med avancerad HTML-kodning.

Den ideella organisationen är i första hand intresserad av att information som man normalt sett ändå tillhandahåller gratis eller till en liten kostnad görs lättillgänglig och att man når fler personer i världen. De personer man vill nå är människor i olika länder som redan har samma intresse som man själv men också naturligvis sådana som kan få detta intresse. Särskilt bra fungerar Web-sideinformation när sådana personer bor i länder där det inte finns någon fungerande organisation inom det intresse man företräder.

Frames (Ramar)

Det är inte så lätt att läsa sig till hur frames (ramar) fungerar. Det är ibland lättare att studera koderna i ett exempel. Varva därför läsandet av nedanstående text med att titta på sidan med frames.

Huvuddokumentet anger hur många kolumner och rader som man vill ha och hur stora dessa skall vara. Man kan starta med att ange hur många kolumner man vill ha och hur stora de skall vara. Därefter anger man hur många rader man vill ha i varje kolumn och hur stora de skall vara. Det går också att göra tvärtom dvs att först ange raderna och sedan de kolumner som skall finnas i varje rad.

Man använder HTML, HEAD och TITLE men inte BODY. BODY ersätts av FRAMESET. Antingen börjar man med enligt vad som sades ovan t.ex. med FRAMESET COLS="50%,20%,30%" vilket betyder att man vill ha 2 kolumner varav den vänstra skall vara 50 % av hela sidan, den mellersta 20 % och den högra 30%.

Sedan anger man för varje kolumn hur många rader man vill ha och hur stora dessa skall vara. Om man t.ex. fortsätter med FRAMESET ROW="40%,60%" anger man att första kolumnen skall ha två rader varav den översta skall vara 40 % av hela kolumnen och den understa 60 %. Sedan måste man ange vilka html-dokument som skall ligga i de två "celler" som nu bildas i vänstra kolumen.

Anta att huvuddokumentet ligger i huvudmappen. Med FRAME SRC="mapp1/sidan1.htm" NAME=ovan" anger man nu att i översta cellen i vänstra kolumnen skall Sidan 1 visas samt att cellen har namnet"ovan". Med FRAME SRC="kurslink.htm" NAME="kurs" anger man nu att i understa cellen i vänstra kolumnen skall filen kurslink.htm visas. Sedan avslutar man uppgifterna om den vänstra kolumnen med FRAMESET i ett slutmärke.

Därefter anger man vad som skall gälla om raderna i andra kolumen och sedan om raderna i tredje kolumnen. Man avslutar allt med FRAMESET i ett slutmärke vilket innebär att det ofta blir dubbla FRAMESET på slutet. Det ena avslutar vad som gäller om raderna i sista kolumnen och det andra avslutar FRAMESET COLS=.

Om man nu från någon plats i en av HTML-dokumentet i någon "cell" vill göra en länk till något dokument och om man vill att det man länkar till skall visas i en viss cell så kan man använda namnet NAME=.

Om man t.ex. från dokumentet kurslink.htm som ju visas i nedersta cellen i vänstra kolumen vill göra en länk till sidan 2 och om man vill att Sidan 2 skall visas i översta cellen i vänstra kolumnen istället för det dokument som redan finns där så använder man koden TARGET och anger följande länk:
<A HREF="mapp1/sidan2.htm" TARGET="ovan">Sidan 2</A>.

Man kan låsa fast ramarna så att de inte går att flytta med NORESIZE t.ex
<FRAME SRC="mapp1/sidan1.htm" NAME=ovan" NORESIZE>.
Vanligen ger man dock användaren möjlighet att flytta på ramarna med hjälp av musen.

Det är inte omöjligt att användaren inte har Netscape 2.0 eller någon annan Web-läsare som kan visa frames. Till dessa användare är det lämpligt att man ger upplysningar om vilket program som krävs för sidan och att man erbjuder en länk till en alternativ sida. Detta gör man med NOFRAMES. Studera koden för ett sådant alternativ i filen kurslink.htm.

Om du vill skriva ut ett av dokumenten i någon "cell" när du använder Netscape 2.0 eller senare så klickar du i den och väljer sedan "Print frame". I betaversionen av Internet Explorer 3.0 som också kan visa frames fungerar ännu inte utskriften på en sida med frames. I tidiga betaversioner av Netscape 2.0 fungerade inte heller utskrifterna. Det går i betaversionen av Internet Explorer 3.0 inte heller att flytta ramarna. De sitter fast. Däremot finns det några nya attribut i Internet Explorer 3.0. T.ex. FRAMEBORDER="No" gör att ramarna inte syns. Med t.ex. FRAME FRAMESPACING="25" går det att ange ett utrymme mellan ramarna i pixlar (pixels).

Studera nu om du inte redan har gjort det sidan med frames. Studera koderna på alla Web-sidorna dvs huvuddokumentet kurframe.htm samt dokumenten kurslink.htm, englink.htm, koder.htm och koddef.htm.

Spara nu om "frames-filerna" nämnda ovan som t.ex kurfram1.htm, kurslin1.htm, englin1.htm, koder1.htm, koddef1.htm. På sidan med frames finns det inte länkar till alla sidor som det finns länkar till i registret. Försök att göra om tabellen så att den innehåller länkar till fler sidor. Ändra på storleken av utrymmet för ramen så att alla länkarna kan ses utan att man bläddrar. Experimentera sedan med alla frames-filer och skapa gärna egna. Experimentera med att ändra värdena i FRAMESET COLS OCH FRAMESET ROW. Lås fast ramarna med NORESIZE.

Gå sedan till sidan 13 t.ex. genom att först backa tillbaks till den här sidan.

URL-adressen visas på utskriften

Gå sedan till sidan 14.

Sverige

Norge

Danmark

Finland

Inget land

Bakgrund som inte flyttas

Möjlighet att välja typsnitt

I Internet Explorer 2.0 kan man med hjälp av FONT FACE om bara ett visst typsnitt är installerat på användarens dator göra så att viss text på en sida visas i just det typsnittet. Man kan alltså använda olika typsnitt på samma sida. FONT FACE="Arial,Times New Roman,Lucida Sans" betyder att om typsnittet Arial är installerat så används det. Annars visas texten i Times New Roman och om inte heller det finns installerat visas texten i typsnittet Lucida Sans. Om inte heller detta typsnitt är installerat visas texten i det teckensnitt som användaren har valt som proportionellt vanligt typsnitt.

Det är naturligtvis inte bra om den här funktionen inte fungerar därför att användarna inte har ett visst typsnitt. Därför erbjuder Microsoft alla att gratis hämta en samling typsnitt (fonts) för Windows och Macintosh liksom en lista över vilka typsnitt som finns till Microsofts mest populära program.

Möjligheten att som tillverkare av en sida bestämma typsnittet är ett första steg i en utveckling mot att tillverkarna av sidor bestämmer hur sidan kommer att se ut hos den som läser sidan. Med hjälp av s.k. "Style Sheets" kan det i framtiden bli så att tillverkaren av en sida får mycket större möjligheter att styra utseendet hos läsaren av sidan. Nedan följer några exempel på olika typsnitt:

Denna text visas kanske i typsnittet Times New Roman

Denna text visas kanske i typsnittet Lucida Sans

Denna text visas kanske i typsnittet Comic Sans MS

Här används kanske Arial och nästa rad använder kanske Wingdings. Därför kan du kanske inte läsa texten där.

Denna text visas kanske i typsnittet Wingdings. Om du inte har Internet Explorer så kan du läsa texten.

Bakgrundsfärger i olika celler i tabeller

I en tabell kan olika bakgrundsfärger anges. Tabellen i sin helhet har en bakgrundsfärg men sedan kan man välja olika bakgrundsfärger i varje cell. Man kan också använda ALIGN=LEFT och ALIGN=RIGHT som här där tabellen är placerad till höger om texten.

I tabellen till höger är färgerna angivna med hexadecimala koder. De 16 vanligaste färgerna kan emellertid anges utan hexidecimala koder. I tabellen nedan har namnen använts som koder.

På färgsidan finns en större tabell med fler färger.

Videofilmer kan bäddas in

Bakgrundsfärger i olika spalter

Den här texten fortsätter lite längre ner i samma spalt. Med hjälp av tabeller kan man lätt få två spalter. Den möjligheten används mycket. Den här spalten har dessutom fått en egen färg.

Det här är spalten till höger. Den här spalten har en annan färg än den vänstra spalten.

Internet Explorer 3.0

Registret i denna kursen har gjorts med hjälp av några attribut som fungerar enbart i Internet Explorer 3.0. Kolumnerna delas in i grupper och för varje grupp kan man ange om innehållet skall ligga till vänster, centrerat eller till höger i cellerna. COLGROUP ALIGN=LEFT SPAN=4 betyder att de fyra mapparna Mapp 1-4 tillhör samma kolumngrupp. I denna kolumngrupp placeras innehållet alltid till vänster. Mapp 11 och 31 tillhör en annan kolumngrupp. Tabellen ges ett huvud med THEAD och en kropp med TBODY. En tabell kan ha flera kroppar och dessutom en fot TFOOT. Tabellen har ljus bakgrundsfärg och översta raden är grön. Den yttre ramen (frame) finns bara till vänster och höger pga FRAME=VSIDES. De inre ramarna (rules) visas enbart avskiljningen mellan huvud THEAD och kropp TBODY samt mellan kolumngrupper med hjälp av RULES=GROUPS. GROUPS kallades tidigare BASIC. De inre ramarna har röd färg med en särskild skugga med hjälp av BORDERCOLORDARK=#FF0000.

Möjligheten att bestämma ALIGN=RIGHT för en kolumn eller en kolumngrupp är en välkommen nyhet. När man t.ex. skall presentera en lång resultattabell där namnen skall var vänsterjusterade och resultaten högerjusterade så har man tidigare varit tvungen att för varje cell ange att den skall vara högerjusterad. Om man ofta presenterar långa listor så är det ju väldigt jobbigt och tidskrävande. Såsom sagts ovan saknas dock fortfarande möjlighet att använda decimaltabbbar. De nya möjligheterna har utnyttjats i tabellen nedan med hjälp av COLGROUP ALIGN=LEFT för första kolumnen och COLGROUP ALIGH=RIGHT SPAN=2 för kolumn två och tre. Här gäller FRAME=void dvs inga yttre ramar visas och RULES=cols dvs enbart inre ramar mellan kolumnerna visas.Med BACKGROUND="jeweled.gif" har tabellen i stället för en bakgrundsfärg fått en egen bakgrund med hjälp av en bildfil precis såsom gäller för en hel Web-sida.

Resultattabell

Spelare	Poäng	Totalpoäng
Per Larsson	456	12987
Gösta Larsson	344	10978
Fredrik Svensson	37	8672
Bengt Fransson	1207	7891
Lars Pettersson	99	678
Jan Sist	5	45

Bilder i bitmap (bmp) format kan visas

Spara om registret som allasid2.htm (Namnet allasid1.htm är redan upptaget för registret utan tabeller). Den yttre ramen syns dåligt. Testa därefter genom att ändra till BORDERCOLORLIGHT eller bara BORDERCOLOR och se vilken skillnaden är. Undersök om de bllir någon skillnad med andra bakgrundsfärger. Ändra också till FRAME=HSIDES som ger en ram längst upp och längst ner och med RULES=COLS som avgränsar alla kolumnet eller RULES=ROWS som avgränsar raderna.

Gå gärna också till tabellsidan. Där finns fler exempel på tabeller som enbart fungerar i Internet Explorer 3.0. Spara om sidan som tabelsi2.htm och experimentera med att ändra i tabellerna.

På Internet kan man från Microsoft hämta en sida visande alla de nya element och attribut som stöds av Internet Explorer 3.0. Man kan också hämta "The HTML3 Table Model" som är ett förslag till hur tabeller skall se ut i HTML3.

Om du har Internet Utforskaren 2.0 eller Internet Explorer 2.0 eller 3.0 så spara om den här sidan som sidan14a.htm. Experimentera sedan med att ändra på den scrollande rubriken. Lägg också in en egen scrollande text. Om du har någon ljudfil så ändra bakgrundsljudet till din egen fil. Testa också med att ändra så att bakgrunden flyttas genom att ta bort BGPROPERTIES=FIXED. Ändra också på färgerna i tabellens olika celler. Ta bort ALIGN=RIGHT för tabellen. Om du har en videofilm så bädda in den på sidan. Det kanske finns någon film på din dator utan att du har tänkt på det. Det finns också många filmer att hämta på Internet. Ändra också på spalternas bakgrundsfärger dvs på tabellcellernas bakgrundsfärger. Lägg i resultattabellen till en kolumn med ytterligare resultat från näst sista tävlingen. Ändra COLGROUP ALIGN=RIGHT SPAN=2 till COLGROUP ALIGN=RIGHT SPAN=3.

Innan du går vidare kanske du vill veta hur ljud och videofilmer kan bäddas in i en Netscape Atlas 3.0-sida .

CGI-skript

• E-mailformulär. Låt en besökare skicka dig ett meddelande genom att fylla i ett formulär.
• Räknare som visar antalet besök på en sida.
• Gästbok.
• Klickbar karta. I Netscape 2.0 kan man göra en klickbar karta som ej kräver CGI-progam.
• Egen diskussionsgrupp på en Web-sida.
• Avancerad sökning efter ord i flera egna kataloger.

Hot Java

Insticksprogram (Plug-Ins)

Normalt fungerar det så att det program som fordras för att göra en plug-in-fil kostar pengar medan det program som behövs för att man skall kunna öppna filen "inne i" Web-läsaren är gratis.

Ett problem blir huruvida den som har hittat dokumentet verkligen har skaffat sig just det plug-inprogram som krävs. Särskilt problematiskt blir det ju om det kommer att finnas mängder av plug-ins. Några av alla plug-inprogrammen kommer förmodligen att bli standardprogram som de flesta kommer att installera. Två program som kanske blir sådana standardprogram är Shockwave och Acrobat Amber Reader.

De mest omtalade programmen

Adobe Acrobat Amber Reader

En pdf-fil har hittills haft mycket större möjligheter att visa layoutmässigt snygga sidor och komplicerad grafik än en html-fil. Vanligen går också konverteringen av en avancerad sida mycket snabbare och smidigare än konverteringen för html-filer. För konvertering av postscriptfiler behövs programmet Adobe Pro.

En pdf-fil är ofta mycket komprimerad. T.ex. blev en Word-fil på 1000 Kb endst 150 Kb efter "utskrift" till en pdf-fil.

Adobe Acrobat Amber Reader tillåter att man läser delar av en pdf-fil medan den laddas in. Detta plugin-progam finns för Windows 95, Windows NT, Windows 3.1 och MacIntosh. Om man inte har plug-inprogrammet kan man skaffa sig gratisprogrammet Acrobat Reader 2.1 som finns för Windows, MacIntosh och UNIX. Man kan med hjälp av detta program, istället för att titta på filen direkt när man är uppkopplad, ladda ner filen och titta på den i den lokala datorn.

Jag arbetar som lärare på ett gymnasium. Där har vi både PC- och Macdatorer med helt olika inriktningar och med helt olika program installerade. Jag kan emellertid lätt göra en Power Point demonstration in en PC dator, skriva ut den till en pdf-fil och sedan visa den i en MacIntoshsal. Acrobat Reader kan vara ett komplement till html-filerna i ett Intranet dvs ett lokalt nätverk som använder Web-sidor för intern information. Där kan man komplettera med att tillhandahålla krångliga och omfattande dokument som pdf-filer. Särskilt gäller det om många som använder olika program också lägger upp information. De som publicerar pdf-filer behöver i stort sett kunna "skriva ut" sitt dokument och användarna behöver bara kunna använda en Web-läsare och programmet Acrobat Reader vilket är mycket lätt att lära sig.

Acrobat Reader är inte det enda plattformsoberoende programmet. Det finns minst 3 konkurrenter varav Envoy är det enda idag med en plug-inversion. Envoy kräver mindre minne än Acrobat Amber Reader och förefaller också att var ett bra program. De andra konkurrenterna är Replica och Common Ground.

Om du har skaffat dig plug-inprogrammet Adobe Acrobat Amber Reader så har du möjlighet att nu direkt få se lite information om HTML presenterat i en pdf-fil. Denna pdf-fil fick jag genom att "skriva ut" den Power-Pointfil som nämns nedan till en pdf-fil. Om du inte har plug-in versionen men dock har Adobe Acrobat Reader så kan du naturligtvis också öppna filen "omhtml.pdf" där. Filen ligger i huvudmappen "htmlkurs".

Shockwave för Director av Macromedia

VRML-program

Kalkylprogram

Bästa sättet att studera vilka plug-ins som finns är att gå till Netscapes egen sida med länkar till plug-ins. Det finns en länk till denna sidan från länksidan.

Presentationsprogram

Om du har Windows 95 och har skaffat dig plug-inprogrammet för Power Point så har du möjlighet att få se lite information om HTML presenterat i en Power Point-fil. Det är den filen som jag "skrev ut" till pdf-filen som nämns ovan. Om du har programmet Power Point 4.0 eller senare för Windows så går det naturligtvis också att öppna filen "omhtml.ppt" direkt där. Filen ligger i huvudmappen "htmlkurs".

Ett exempel på EMBED och på användning av plug-inprogrammet ASAP Web-Show

Netscape Atlas 3.0 har inbyggda plug-in program

På länksidan i kursen finns en länk till uppdateringarna som finns att hämta och spara på Internet. Det finns från länksidan också en länk till en sida med uppdateringar av eventuella felaktigheter som har hittats i den här kursen samt naturligtvis en länk till en sida med upplysningar om nya versioner av den här kursen. För att det skall bli enkelt att komplettera med uppdateringar finns redan i registret länkar till en uppdateringssida som kallas sidan 16. Denna sidan 16 som i ursprungsversionen inte innehåller någon ny information finns i huvudmappen.

Den här kursen har bara varit en start innehållande en del enkla exempel för att lättare kunna studera HTML-koder. Kursen har inte innehållit några sidor med snygg och välkomponerad design. Sådana exempel hittar man naturligtvis bäst på Internet. Många av de Web-sidor som det finns länkar till på länksidan används av massor av människor varje dag. Dessa sidor är därför utmärkta som exempel på hur Web-sidor är uppbyggda i verkligheten idag. Den sista övningen i kursen är därför att noga studera HTML-koden i minst 10 av de sidor som det finns länkar till på länksidan. Det går att spara en Web-sida på sin egen hårdisk eller diskett för att studera den noggrannare senare. Emellertid sparar man då inte bilderna som syns på sidan. De måste sparas separat. I vissa program kan man klicka på en bild med höger musknapp och sedan välja att spara den. Det går också att se i HTML-koden var bildfilen heter och finns.

Därmed är kursen slut och jag hoppas att du genom kursen har fått en start i ditt arbete med att i framtiden lägga upp egna Web-sidor på Internet.

Gå nu till länksidan.

Jönköping i april 1996

Tommy Maltell

Länk till registret.

Använder du Windows? Besök då Tucows sidor och läs noga om alla program som finns att hämta. På länksidan finns länkar till Tucows sidor och särskilda länkar till sidor med upplysningar om Web-läsare och HTML-Editorer. Där finns också länkar till andra sidor med information om Web-läsare och HTML-Editorer.

Web-läsare (Browsers)

• Netscape Navigator
• Microsoft Internet Explorer
• Oracle Power Browser
• NCSA Mosaic

HTML-Editorer

Det finns en del HTML-editorer som bygger på att man inte ser koderna när man ändrar på dem. Dessa brukar kallas WYSIWYG-editorer dvs What You See It Was You Get eller Vad Du Ser Är Vad Du Får. Sådana editorer är på frammarsch och en del är riktigt bra. I en del WYSIWYG-editorer kan man inte manuellt ändra på koderna. En nackdel med sådana program är att det blir väldigt besvärligt om editorn inte klarar en viss kod.

En annan nackdel med WYSIWYG-editorer är att de gärna vill ändra på koder som man inte själv hade tänkt ändra på. Jag har varit med om att centrering med hjälp av CENTER som fungerar i Netscape 1.1 och Internet Explorer har bytts ut till centrering med hjälp av DIV ALIGN=CENTER som inte fungerar i ovannämnda program. Jag har också varit med om att H1 för rubriken har bytts ut mot FONT.

I framtiden kommer man nog att använda en kombination. Sådant som går snabbare att göra i en WYSIWYG-editor eller med hjälp av ett konverterinsverktyg gör man där och sedan kompletterar man i en editor där man själv kan arbeta med koderna.

Några omtalade editorer för Windows 3.1 är

• Hot Dog
• Ken Nesbitt´s Web Edit
• HotMetal

• CMed
• Web Thing
• Ken Nesbitt´s Web Edit

• Web Weaver
• BB Edit
• HotMetal

• HotMetal

• Microsofts Front Page
• NaviPress
• Adobe Pagemill
• Corel Web Designer Suite
• Netscape Navigator Gold

Det finns såsom nämnts ovan mängder av editorer och det kommer nya hela tiden. Bästa informationen om dessa finns att läsa direkt på Internet. På länksidan finns länkar till platser på Internet med mycket bra information om och utvärderingar av olika HTML-Editorer och Web-läsare. Om du har Windows i någon version så kan du t.ex. läsa på Tucows sidor.

Själv har jag mycket använt Web Edit. Programmet finns också på svenska och Ken Nesbitt har startat en egen diskussionsgrupp för användare av detta program.

En del andra Windows-program som kan vara bra att hämta hem är

• HTML Reference Library for Windows (Finns för båda Windowsversionerna)
• Winzip för att kunna packa upp komprimerade filer som man har hämtat
• Lview för bildkonvertering

Vilka Web-läsare fungerar med kursens sidor?

Jag har själv testat lite hur de olika sidorna fungerar i olika Web-läsare. Framför allt har jag testat i olika versioner av Netscape och Internet Explorer. Generellt kan man säga att nyare versioner som är betaversioner ofta fungerar bra och naturligvis fungerar de ofta bra när det gäller de nyheter som de erbjuder. Emellertid fungerar ibland inte sådant som fungerar i en tidigare färdig version. Detta förhållande beror naturligvis på att det just är betaversioner som inte är färdigtestade.

Länk till registret.

Alla elementen nedan tas inte upp i den här kursen. I listan nedan framgår vilka element som tas upp och på vilken sida som man hittar informationen. Länken går till den plats på denna sida där man kan börja läsa om elementet ifråga. Mer information om alla elementnamn och namn på attribut samt definitioner av dessa kan man få på en mängd sidor på Internet. På länksidan finns länkar till sådana sidor.

Länkar till rubrikerna nedan:

HTML0

A HREF                  Anchor - Startsidan
A NAME                  Anchor - Startsidan                
ADDRESS                 Address  
BASE                    Base
BLOCKQUOTE              Block Quote - Sidan 4
BODY                    Body - Startsidan
BR                      Line Break - Startsidan
DD                      Definition Item - Sidan 4
DIR                     Directory List
DL                      Definition List - Sidan 4
DT                      Definition Title - Sidan 4
H                       Headings - Sidan 2
HEAD                    Head - Startsidan
HR                      Horizontal Rule - Sidan 3
HTML                    HTML - Startsidan
IMG SRC                 Image - Sidan 3
ISINDEX                 Is Index
LI                      List Item - Sidan 2
LINK                    Link
MENU                    Menu List
META                    Meta - Sidan 11
NEXTID                  Next ID
OL                      Ordered List - Sidan 2
P                       Paragraph - Startsidan
PRE                     Preformatted - Sidan 4 och Sidan 5
TITLE                   Title - Startsidan
UL                      UnOrdered List - Sidan 2
!-- --                  Comment - Sidan 3 
!DOCTYPE                Document Type


HTML1

BOLD                    Bold - Sidan 4
CITE                    Citation - Sidan 4
CODE                    Code - Sidan 4

EM                      Emphasis - Sidan 4
I                       Italic - Sidan 4
KBD                     Keyboard - Sidan 4
SAMP                    Sample - Sidan 4
STRONG                  Strong Emphasis - Sidan 4
TT                      Typewriter Text - Sidan 4
VAR                     Variable - Sidan 4



HTML2

FORM                    Form - Sidan 10
INPUT                   Input - Sidan 10
OPTION                  Option - Sidan 10
P                       Paragraph - Startsidan
SELECT                  Select - Sidan 10
TEXTAREA                Text Area - Sidan 10


HTML3

ABBREV                  Abbreviation
ACRONYM                 Acronym
ARG                     Argument
BYLINE                  Byline
CAPTION                 Table Caption - Sidan 5

DFN                     Defining Instance
DIV                     Division
FIG                     Figure
LIT                     Literal
PERSON                  Person
Q                       Inline Quote
RANGE                   Range
S                       Strikethrough
SPOT                    Spot
STYLE                   Style
SUB                     Subscript - Sidan 13
SUP                     Superscript - Sidan 13
TAB                     Tab
TABLE                   Table - Sidan 5 och Tabellsidan 
TH                      Table Header - Sidan 5 och Tabellsidan
TD                      Table Data - Sidan 5 och Tabellsidan
TR                      Table Row - Sidan 5 och Tabellsidan
U                       Underline

NETSCAPE 1.1

BASEFONT                Base Font - Sidan 7
BLINK                   Blink - Sidan 9
CENTER                  Center - Sidan 9
FONT                    Font - Sidan 7
NOBR                    No Break
WBR                     Word Break

NETSCAPE 2.0

APPLET			Applet
EMBED			Embed - Sidan 14e och Sidan 15
FRAME                   Frame - Sidan 12 och Sidan med frames
FRAMESET                Frame Set - Sidan 12 och Sidan med frames
MAP                     Client Side Mapping - Sidan 13 
NOFRAMES                No Frames - Sidan 12 och Sidan med frames
PARAM			Param

INTERNET EXPLORER 2.0 (INTERNETUTFORSKAREN 2.0)

BGSOUND                 Background Sound - Sidan 14
MARQUEE                 Marquee - Sidan 14


INTERNET EXPLORER 3.0 

ALIAS			Alias
OBJECT			Object - Sidan 15
PARAM			Param

På den här sidan har följande HTML-koder använts: HTML, HEAD, TITLE, BODY, H1, P, BR, A HREF, A NAME, PRE, DIR COMPACT, I.

Tillbaks till sidan 6.

Länk till registret.

Praktisk snabbkurs i HTML. Version 96.4 - April-96.
© 1996 Tommy Maltell