Sidan 12 - Några råd samt frames (ramar)

Några råd

Innehållet är viktigast

Även om standarden idag ( i april 1996) är HTML2 dvs ungefär det som ingår i sidan 1-4 samt sidan 10 så kan du nog utan vidare idag använda dig av det som du lärt dig t.o.m. sidan 11 när du lägger upp egna sidor på Internet. De flesta använder Web-läsare som klarar dessa element och attribut.

Fr.o.m. sidan 12 kommer jag emellertid att visa sådant som i april 1996 kan vara mer vanskligt att använda sig av om man vill att de flesta användare skall kunna se sidorna som man själv ser dem. Många använder förstås troligen redan Netscape 2.0. Om man vet att sidans besökare har ett visst program så kan man naturligtvis också göra sidor som kan ses just i det programmet t.ex. om man internt inom ett företag i ett s.k. Intranet lägger upp information med hjälp av Web-sidor.

Överhuvud taget är det viktigt att du tittar på dina egna sidor i flera Web-läsare. Då upptäcker du dels att allt inte visas på samma sätt och dels att vissa element och attribut inte fungerar i vissa Web-läsare.

Det är också viktigt att tänka på att inte använda sig för mycket av sådant som gör att det tar längre tid att ladda ner dina sidor. Det är ju trots allt oftast textinformationen som är viktig. En användare som får vänta länge på att stora bilder skall laddas ner innan han kan gå vidare till den verkliga informationen kan t.o.m. tröttna. Se också upp med att använda bilder som länkar om det inte är uppenbart vad bilden ger en länkt till. Bilder som inte är absolut nödvändiga men som vissa besökare kan vara intresserade av bör ligga på en egen sida.

Det kan vara frestande att göra massor av länkar på sina sidor för att göra sidorna så användarvänliga som möjligt. Tänk dock på att om du ändrar på informationen eller om andra flyttar sina sidor som du har gjort länkar till så måste du hela tiden vara på alerten och ändra dina länkar. På Internet finns det många sidor med länkar som inte fungerar så du blir förstås i gott sällskap om du inte orkar uppdatera. Risken finns ju dock alltid att en del besökare upplever ett företag med sådana icke fungerande länkar som slarvigt. Då är det bättre att vara lite återhållsam med länkar till andra sidor och att inte överdriva de egna länkarna.

Vilken är målsättningen?

Det finns idag också en tendens till att göra Web-sidorna mer och mer komplicerade i syfte att göra dem mer attraktiva att titta på. Nedan visas hur ramar (frames) kan användas. De kan användas för att göra det lättare att hoppa mellan olika sidor men de kan också användas till att göra sidan snyggare. På sidan 15 finns information om flera olika sätt att utveckla enkla HTML-dokument.

Ett företag som tänker göra en större satsning på Internet måste naturligtvis noga tänka igenom sin målsättning även om det är väldigt svårt att sätta upp ett långsiktigt mål. En anledning till att det blir svårt att besluta om en genomtänkt målsättning är ju att företagets kunskaper vid en start naturligtvis inte är tillräckliga och kanske gäller det också för de konsulter som man anlitar. Det är svårt även för konsulter därför att i stort sett allt när det gäller Internet förändras hela tiden. Många räknar nog en del av kostnaderna för en Internetsatsning som utvecklings- och utbildningskostnader så att personalen har kunskaper och är väl förberedda inför framtiden. Nedan redogörs för 5 olika steg eller nivåer. När man fastställer sin målsättning bör man avgöra på vilken av dessa nivåer som man bör lägga sig.

1.Företaget använder Web-sidorna som en informations- och reklamplats innehållande viss grundinformation. Fördelen med att stanna där är att det inte kostar så mycket tid och pengar. Man behöver inte göra så många länkar och sidorna kan lätt underhållas och ändras så att all information är aktuell.

En del hävdar att man hela tiden måste ändra på sina sidor för att de skall vara intressanta. Detta tycker jag är överdrivet åtminstone i ett första steg. Det viktigaste är att företaget eller föreningen finns med på Internet och att det där finns den information som inte så ofta ändras men som ändå är viktig för en eventuell besökare som vill veta mera om företaget eller föreningen. Kanske är det så också att man mestadels har den typen av kunder som ändå inte har någon anledning att besöka företaget sidor ofta.

När man har lagt upp den här grundinformation så kan man sedan ta ställning till om man har tid och råd att ge mer föränderlig och också interaktiv service som kräver betydligt mer tid och pengar.

2.Ett andra steg är att man lägger upp mer information t.ex. i form av hela kataloger med prislistor och bilder på produkterna. En katalog på Internet kan ju alltid vara aktuell genom att man ständigt uppdaterar. Internetversionen kan ju t.o.m. göras till den officiella versionen även internt i företaget och de anställda kan där själva hitta senast nytt. En katalog presenterad på Web-sidor är ett billigt sätt att erbjuda ett stort material för många kunder. Problemet är bara när tillräckligt många av dina kunder får Internetanslutning. Kanske inte tillräckligt många har tillgång idag men förhållandet kan snabbt ändras. Det kommer i framtiden att bli möjligt att nå Internet och Web-sidor på flera sätt t.ex. med hjälp av en TV.

3. En tredje möjlighet när det gäller hur man ska använda Internet är att på Web-sidorna bedriva aktiva marknadsföringskampanjer och jippon. Då måste kunderna besöka sidorna ofta men sådana här aktivitet gör man ju också för att få kunderna att besöka sidorna ofta.

4. En fjärde möjlighet när det gäller att använda Internet är ett utökat kundstöd med ännu mer interaktivitet. Man erbjuder Web-diskussionssidor där kunderna kan ge varandra råd och regelbunda kundtidningar som skickas med e-mail till kunderna. Man är mycket aktiv och svarar alltid utförligt inom kort tid på alla e-mail som inkommer till föetaget. För varje steg så kostar det mer pengar och tid.

5. Steg fem är att man säljer och tar betalt över Internet. När det gäller betalning över Internet så är flera nya system under utarbetande och man räknar med att de nya betalningssätten skall fungera vid slutet av 1996 eller i början av 1997. På nivå 5 skickar man också sina fakturor med hjälp av e-mail.

Vem bestämmer vad Web-sidora ska innehålla?

När det gäller vem som ska ha ansvar för Web-sidorna så finns det två extremfall. Det ena är att en person som kan HTML själv får lägga upp all information om företaget utan att någon annan kontrollerar vad som finns upplagt. Det andra är det byråkratiska extremfallet där det tar en enorm tid innan man på företaget har bestämt sin långsiktiga målsättning vad gäller Internet och precis vilken information som ska finnas med. Varje liten ändring måste dessutom alltid godkännas av VD.

Naturligvis är en mellanväg den lämpligaste. Det är bra om en projektgrupp med representanter från olika avdelningar (funktioner) inom företaget tar det stora ansvaret. När man lägger upp stora mängder av information så är det naturligtvis en fördel om flera personer internt har läst igenom alla sidorna och testat alla länkarna så att de fungerar innan informationen görs tillgänglig för alla. Man får emellertid inte glömma bort fördelarna med Web-sidor dvs att man väldigt snabbt kan ändra på informationen.

Ett praktiskt exempel kan vara: En viss information blir inaktuell eller upptäcks vara felaktig. För att ändra informationen krävs ett visst arbete. Vilket är då bäst?

  1. Att låta den felaktiga informationen ligga kvar tills man har uppdaterat den med en ny sida med snygg design vilket av olika skäl inte kan göras klart förrän tidigast inom några dagar. Kanske får man en del förfrågningar om vad som gäller via e-mail, fax eller per telefon.
  2. Att ta bort den felaktiga informationen utan att ersätta den med någon annan information. Kanske får man även nu en del förfrågningar om vad som gäller via e-mail, fax eller per telefon.
  3. Att ta bort den felaktiga informationen och ersätta den snabbt med något enkelt t.ex. en PRE-text som innehåller det viktigaste gällande den nya informationen för att senare uppdatera sidan med snygg design.
Det finns inget svar vilket som är det bästa alternativet. Det beror på den verkliga situationen. Men olika varianter av den här situationen är naturligvis vardagen på många företag.

Många har gjort länkar till en Web-sida som ännu inte innehåller någon information. När man besöker sidan så står det att den är under konstruktion. Så här gör man om man från början har tänkt sig ett visst antal sidor. Samtidigt vill man snabbt publicera informationen efterhand som den är färdig. Detta är vanligt förekommande men naturligtvis inte önskvärt. Då är det bättre att man informerar om kommande sidor men att man ännu inte gör några länkar till dem. Har man dessutom gjort länkar men ingen sida att komma tlll om man klickar på länken så kan ju besökaren bli förvirrad. Besökaren kan undra om det är något tillfälligt fel eller så tror man att den som har gjort sidan har varit så slarvig att länkarna är felaktiga osv.

Att ha målsättningen att ha allt klart innan man publicerar någonting alls kan också vara orealistiskt. Informationen måste hela tiden uppdateras och det går inte heller att ha en klar målsättning över vad som bör finnas med bland företagets Web-sidor. Det kan ju t.ex. komma önskemål från kunderna som gör att man ändå vill ändra sig. Konkurrenterna kan börja erbjuda sådant som man själv också bör göra. Nya program och nya möjligheter gör att man snabbt bör ändra sina planer. Man har fått kunskaper om möjligheter som fanns när man bestämde sig men som man inte kände till då.

Ideella organisationer och Web-sidor

Just för ideella organisationer lämpar sig Web-sidor mycket bra eftersom man kan lägga upp mycket information till en billig kostnad och man kan nå andra människor över hela världen som aldrig hade kunnat få all dennna information annars.

En ideell organisation som i huvudsak har till syfte att sprida mer mestadels skriftlig information har inte så stor press på sig att göra sidor med välkomponerad design. Det viktigaste är ju att nyheter av olika slag verkligen presenteras snabbt och att information som man kanske redan har i mängder verkligen läggs upp. Användarna är ju i första hand inte intresserade av hur innehållet presenteras utan att de får ta del av innehållet.

Ofta har man inte heller ekonomiska resurser att betala någon som gör Web-sidorna. Man får lita på ideella krafter som offrar sin fritid och då kanske man föredrar en snabbt gjord PRE-text framför ingen information alls eller flera sidor med PRE-text med för besökarna viktig information framför en sida med lite information men med avancerad HTML-kodning.

Den ideella organisationen är i första hand intresserad av att information som man normalt sett ändå tillhandahåller gratis eller till en liten kostnad görs lättillgänglig och att man når fler personer i världen. De personer man vill nå är människor i olika länder som redan har samma intresse som man själv men också naturligvis sådana som kan få detta intresse. Särskilt bra fungerar Web-sideinformation när sådana personer bor i länder där det inte finns någon fungerande organisation inom det intresse man företräder.

Frames (Ramar)

En av de allra intressantaste möjligheterna som erbjuds med Netscape 2.0 är möjligheten att dela upp en sida i flera delar som var och en består av ett HTML-dokument. Man kan då låta en del ligga fast med länkar till sidor i de andra delarna. Fördelen är att länkarna alltid syns och det är lättare att plocka fram nya sidor snabbt.

Det är inte så lätt att läsa sig till hur frames (ramar) fungerar. Det är ibland lättare att studera koderna i ett exempel. Varva därför läsandet av nedanstående text med att titta på sidan med frames.

Huvuddokumentet anger hur många kolumner och rader som man vill ha och hur stora dessa skall vara. Man kan starta med att ange hur många kolumner man vill ha och hur stora de skall vara. Därefter anger man hur många rader man vill ha i varje kolumn och hur stora de skall vara. Det går också att göra tvärtom dvs att först ange raderna och sedan de kolumner som skall finnas i varje rad.

Man använder HTML, HEAD och TITLE men inte BODY. BODY ersätts av FRAMESET. Antingen börjar man med enligt vad som sades ovan t.ex. med FRAMESET COLS="50%,20%,30%" vilket betyder att man vill ha 2 kolumner varav den vänstra skall vara 50 % av hela sidan, den mellersta 20 % och den högra 30%.

Sedan anger man för varje kolumn hur många rader man vill ha och hur stora dessa skall vara. Om man t.ex. fortsätter med FRAMESET ROW="40%,60%" anger man att första kolumnen skall ha två rader varav den översta skall vara 40 % av hela kolumnen och den understa 60 %. Sedan måste man ange vilka html-dokument som skall ligga i de två "celler" som nu bildas i vänstra kolumen.

Anta att huvuddokumentet ligger i huvudmappen. Med FRAME SRC="mapp1/sidan1.htm" NAME=ovan" anger man nu att i översta cellen i vänstra kolumnen skall Sidan 1 visas samt att cellen har namnet"ovan". Med FRAME SRC="kurslink.htm" NAME="kurs" anger man nu att i understa cellen i vänstra kolumnen skall filen kurslink.htm visas. Sedan avslutar man uppgifterna om den vänstra kolumnen med FRAMESET i ett slutmärke.

Därefter anger man vad som skall gälla om raderna i andra kolumen och sedan om raderna i tredje kolumnen. Man avslutar allt med FRAMESET i ett slutmärke vilket innebär att det ofta blir dubbla FRAMESET på slutet. Det ena avslutar vad som gäller om raderna i sista kolumnen och det andra avslutar FRAMESET COLS=.

Om man nu från någon plats i en av HTML-dokumentet i någon "cell" vill göra en länk till något dokument och om man vill att det man länkar till skall visas i en viss cell så kan man använda namnet NAME=.

Om man t.ex. från dokumentet kurslink.htm som ju visas i nedersta cellen i vänstra kolumen vill göra en länk till sidan 2 och om man vill att Sidan 2 skall visas i översta cellen i vänstra kolumnen istället för det dokument som redan finns där så använder man koden TARGET och anger följande länk:
<A HREF="mapp1/sidan2.htm" TARGET="ovan">Sidan 2</A>.

Man kan låsa fast ramarna så att de inte går att flytta med NORESIZE t.ex
<FRAME SRC="mapp1/sidan1.htm" NAME=ovan" NORESIZE>.
Vanligen ger man dock användaren möjlighet att flytta på ramarna med hjälp av musen.

Det är inte omöjligt att användaren inte har Netscape 2.0 eller någon annan Web-läsare som kan visa frames. Till dessa användare är det lämpligt att man ger upplysningar om vilket program som krävs för sidan och att man erbjuder en länk till en alternativ sida. Detta gör man med NOFRAMES. Studera koden för ett sådant alternativ i filen kurslink.htm.

Om du vill skriva ut ett av dokumenten i någon "cell" när du använder Netscape 2.0 eller senare så klickar du i den och väljer sedan "Print frame". I betaversionen av Internet Explorer 3.0 som också kan visa frames fungerar ännu inte utskriften på en sida med frames. I tidiga betaversioner av Netscape 2.0 fungerade inte heller utskrifterna. Det går i betaversionen av Internet Explorer 3.0 inte heller att flytta ramarna. De sitter fast. Däremot finns det några nya attribut i Internet Explorer 3.0. T.ex. FRAMEBORDER="No" gör att ramarna inte syns. Med t.ex. FRAME FRAMESPACING="25" går det att ange ett utrymme mellan ramarna i pixlar (pixels).

Studera nu om du inte redan har gjort det sidan med frames. Studera koderna på alla Web-sidorna dvs huvuddokumentet kurframe.htm samt dokumenten kurslink.htm, englink.htm, koder.htm och koddef.htm.

Spara nu om "frames-filerna" nämnda ovan som t.ex kurfram1.htm, kurslin1.htm, englin1.htm, koder1.htm, koddef1.htm. På sidan med frames finns det inte länkar till alla sidor som det finns länkar till i registret. Försök att göra om tabellen så att den innehåller länkar till fler sidor. Ändra på storleken av utrymmet för ramen så att alla länkarna kan ses utan att man bläddrar. Experimentera sedan med alla frames-filer och skapa gärna egna. Experimentera med att ändra värdena i FRAMESET COLS OCH FRAMESET ROW. Lås fast ramarna med NORESIZE.

Gå sedan till sidan 13 t.ex. genom att först backa tillbaks till den här sidan.

Praktisk snabbkurs i HTML. Version 96.4 - April-96.
© 1996 Tommy Maltell