Datorer, Internet och sökning
en kurs av Tommy Maltell

Kapitel 20 - Produktion av webbsidor & webbplatser - Överblick

Skolverkets "Planera för en webbplats"

Skolverkets "Planera för en webbplats" är en ganska ny webbplats med mycket information och med länkar till andra platser med liknande information. Gå gärna dit om du planerara att göra en webbplats. Informationen nedan är mestadels inriktad på det praktiska arbetet med att skapa webbsidor.

Inledning

Webbsidor består i grunden av en ren text kompletterad med olika koder (från början enbart HTML-koder) för att bl.a. formatera denna text och för att ange hur bilder i egna filer liksom annan multimedia i egna filer skall ingå i webbsidan när den visas i webbläsaren. Grunden är alltså att arbeta med dessa koder. Ibland kan man underlätta arbetet genom att använda särskilda program men inte alltid. 

Grundläggande dokument

  1. W3C -The World Wide Web Consortium leder utvecklingen och "rekommenderar" standarder när det gäller olika koder. Om man besöker W3C:s  webbplats så ser man snabbt vilken omfattande dokumentation som finns. Några av de senaste grundläggande dokumenten nämns i länkarna nedan.

  2. På W3C:s webbplats om HTML hittar man det ena av två i praktiken idag viktiga dokument dvs dokumentet om HTML 4.01.

  3. CSS - Cascading Style Sheets är ett viktigt komplement till HTML. På W3C:s webbplats om CSS hittar man CSS2-rekommendationen som kom den 12 maj 1998. Detta är det andra viktiga dokumentet. Om du vill lära dig CSS ordentligt så bör du t.ex. hämta pdf-versionen på 338 sidor. Dokumentet är stort och det är därför bättre att spara det först i sin egen dator än att öppna det direkt som plug-in i webbläsaren. Ett arbete pågår med CSS3.

  4. Det finns också en hel del andra grudläggande dokument såsom SGML, XML, XHTML och XSL. Nedan kan du läsa mer om dessa.

  5. För att kunna arbeta avancerat med webbsidor måste man ha kunskaper om dynamisk html, olika skripts och program mm t.ex. cgi, javascript, vbscript, asp, java. Nedan berättar jag kort dessa.

Webbläsarna

För att se webbsidor måste man ha en webbläsare. Alla webbläsare kan tyvärr långt ifrån visa sidorna korrekt i enlighet med de rekommendationer som finns. Detta beror delvis på att det hela tiden kommer nya rekommendationer. Webbläsarna får som andra program då och då nya versioner som klarar av att fler koder som ingår i de senaste rekommendationerna.

  1. Den klart dominerande webbläsaren när detta skrivs är Internet Explorer och 6 är den senaste versionen. Internet Explorer har en egen webbplats hos Microsoft. Du kan där också hämta Internet Explorer 6 som är ett gratisprogram. Du kan läsa mer om Internet Explorer i kapitel 3c.

  2. För några år sedan var den dominerande webbläsaren Netscape. 6.1 är den senaste versionen av denna webbläsare som t.ex. klarar av att visa betydligt mindre av CSS2-rekommendationen än Internet Explorer. På Browser Central hos Netscape och på Netscapes svenska webbplats finns mer information om Netscape liksom i kapitel 3b.

  3. Det finns flertalet andra webbläsare bl.a. Opera men dessa andra webbläsare används av väldigt få personer. Hos Tucows finns recensioner av många program för Internet t.ex. många webbläsare. Man kan också hämta programmen via Tucows.

  4. W3C har en egen webbläsare/editor vid namn Amaya.

Webbservrarna

Sidorna som produceras ska ligga på en webbserver. Olika webbservrar och olika versioner av dessa har olika inställningar och klarar av olika saker. ASP som nämns nedan används mest på Microsofts servrar men ASP ska med tillägginstallationer fungera också på Apacheservern.

  1. Den vanligast (gratis) webbservern i många år har varit Apache på operativsystemet LINUX. Servern finns också för Windows.

  2. Hos Tucows finns recensioner av många program för Internet t.ex. många webbservrar.

  3. Microsoft erbjuder egna alternativ.

  4. W3c har en egen server vid namn Jigsaw.

Verktygen för att göra webbsidor

För att producera webbsidor måste man ha en editor. Alla editorer kan precis som när det gäller webbsidorna tyvärr långt ifrån producera sidor korrekt i enlighet med de rekommendationer som finns. Detta beror delvis på att det hela tiden kommer nya rekommendationer. Editorerna får som andra program då och då nya versioner som klarar av att fler koder som ingår i de senaste rekommendationerna.

  1. Det ursprungliga sättet att arbeta med webbsidor var att man använde en vanlig editor som t.ex. programmet Anteckningar när det gäller Windows. Några nackdelar är att det går väldigt långsamt ibland jämfört med andra program som finns idag, att filen inte kan bli hur stor som helst samt att det ibland för vissa speciella filer som ska skickas till en webbserver inte går att använda Anteckningar.

  2. Sedan kom speciella program s.k. HTML-editors där man kunde använda koderna på ett smidigare sätt. Bland Tucows program för Internet finns många HTML-editorer att hämta liksom hos Download.com på platsen Web Authoring.

  3. Det som fattades var att man inte kunde se resultatet samtidigt som man arbetade med sidan. Då kom WYSIWYG-editorerna. WYSIWYG betyder What you see is what you get. Bland Tucows program för Internet finns också många WYSIWYG-editorer att hämta.

  4. Som du ser bland Tucows program för Internet så finns det andra program under rubriken HTML-Tools. Det kan gälla t.ex. specialprogram när det gäller CSS. Ett av dessa är TopStyle Lite som är lätt att använda för att skapa CSS-filer.

  5. Några WYSIWYG-editorer som man måste betala för har fått stor spridning. För två av dessa har jag gjort särskilda kurser. Det är FrontPage och Dreamweaver. Länkarna går till programmens webbplatser på svenska. Jag har också gjort en mindre kurs om gratisprogrammet Netscape Composer.

    Även om man måste betala för Dreamweaver så kan man hämta och under 30 dagar testa programmet.

  6. Utöver att producera enbart sidor så kan man i en del editorer hålla ihop sidorna på en lokal webbplats och om man t.ex. flyttar sidorna inom webbplatsen så uppdateras länkar automatiskt. Man kan ibland också använda programmen för att  administrera en webbplats på en webbserver. FrontPage och Dreamweaver tillhör denna typ av program.

  7. Nackdelen med att program som FrontPage och Dreamweaver använder en del egna funktioner som kan göra att det blir svårt att använda det ena programmet ibland och det andra ibland är att man kan bli bunden vid ett visst program. Detta är inte riktigt bra eftersom det trots allt är koderna som styr. Programmen är bara ett annat gränssnitt vid produktionen.

  8. Från flera kända program kan man göra webbsidor direkt. Några exempel är Microsofts Word, Excel och Power Point. Resultaten varierar beroende på vilken version av programmen som man använder. I Word 97 t.ex. blir konverteringen ej så bra om man i originalet har använt tabbar och onödiga Enter-tryckningar. Konverteringarna kan också leda till väldigt komplicerade koder. Det gäller t.ex. vissa konverteringar gjorda från 2000-versionerna av ovannämnda program. Konverteringarna blir dock oftast mycket bättre än från 97-versionerna. Jag har ännu inte testat hur det blir från 2002-versionerna.

  9. Ibland blir det för komplicerat att skapa en eller flera html-filer ifrån en fil ifrån ett annat program och det gäller särskilt när det föreligger en avancerad design. Då kan man skapa en pdf-fil. Det normala programmet för detta är Acrobat som man måste köpa. Det går mycket snabbt att göra en pdf-fil. Konverteringen fungerar över skrivarfunktionen. Det finns också ett gratisprogram för att konvertera till pdf-filer på följande adress: http://www.pdf995.com/

  10. Om man vill använda animeringar, ljud eller rörliga bilder på sina sidor så finns många program som man kan hämta på Tucows avdelning för multimediaprogram och på Download.com:s plats Multimedia & Design. Om man vill göra filer för Real Player så kan man hämta freeware-versionen av Real Producer Basic. Man kan också hämta freeware-versionen av programmet HyperCam som man använder för att spela in en film som visar det som händer på skärmen i en dator.

    När det gäller Macromedias program Flash så kan man hämta en provversion som man kan använda under en månad.

  11. W3C har en egen webbläsare/editor vid namn Amaya.

Information och juridik

  1. Skolverkets "Planera för en webbplats" är en ganska ny webbplats som nämns överst på den här sidan. Eftersom det är en viktig plats i sammanhanget så repeterar jag här informationen om denna plats som har mycket information och länkar när det gäller planeringen av en webbplats.

  2. I kapitel 23 finns en del råd för dig som tänker skapa en egen webbplats. Där finner man också länkar till information om lag och rätt när det gäller webbpublicering och vad som gäller om man ska publicera en webbplats för en skola i Jönköping.

  3. Paginas bok Klarspråk på nätet är en bok som tar ett språkligt grepp på användarvänlighet på webben. Man får svar på frågan: Hur kan man anpassa sina texter så att de blir lättlästa och lättillgängliga på skärmen. Man får konkreta tips och råd för alla delar av webb- och textproduktionen. På nätet erbjuds man läsa ett provkapitel: Olika medel - olika förutsättningar.

Diskussionsplatser

  1. På Google Groups (Usenet News) kan man hitta flera intressanta diskussioner och mycket information och man kan själv ställa frågor. Nedan följer några direktlänkar.
  2. Grupper med diskussioner om t.ex. HTML, CSS, site-design, images, CGI
  3. Grupper med diskussioner om FrontPage
  4. Grupper med diskussioner om Dreamweaver
  5. Grupp med diskussioner om Macromedias program - på svenska
  6. Danska grupper med diskussioner om webdesign
  7. Grupper med diskussioner om webbläsare
  8. Grupper med diskusssioner om webbservrar
  9. Internetwordl - Allmänna frågor och svar om Internet
  10. Internetworld - Frågor och svar om din hemsida

Kurser mm

Mina kurser i FrontPage och Dreamweaver innehåller i första hand praktiska tester av olika funktioner. Man skulle kunna kalla dem Kom-i-gång-övningar. Gå gärna igenom någon av mina kurser först. Om du vill läsa mer så ger jag dig nedan några tips och länkar. Vi börjar med några länkar. Längre ner kommer lite mer utförliga tips.

  1. IDG - it.universitetet erbjuder mängder av kurser
  2. IDG erbjuder också WebStudio om webdesign med flera kurser samt många länkar i sitt resursarkiv. IDG erbjuder också platserna Internet och Media & Design.
  3. Jonas Webbresurs
  4. Umeå universitetet - Stödsidor
  5. Flera kurser hittar man också hos World Wide Web consortium
  6. Cnet:s Web Building erbjuder flera kurser
  7. I kapitel 19 finns en del länkar till HTML-kurser på svenska.
  8. Uppkopplat erbjuder recenserade länkar till webbplatser om webbutveckling
  9. Länksidan Lär dig via nätet hos Kontorsproffs är ganska omfattande
  10. About erbjuder på sin stora webbplats Computing & Technology med mängder av platser av intresse. Några intressanta är Web Design, Animation och Desktop Video. About erbjuder också platsen Multilmedia och på platsen HTML/XML kursen HTML 101 samt platser om t.ex. CSS och olika scripts.
  11. Webmonkey
  12. Mikrodatorns Webbmastern var förr en intressant plats men den är dåligt uppdaterad.
  13. En annan svensk plats är Passagens HTML-verkstad. Förr fanns också Javahuset hos Passagen men denna plats tycks ha upphört. liksom hos. 

Böcker

  1. I kapitel 10 har jag beskrivit hur man i allmänhet kan hitta böcker av olika slag.

  2. På en särskild förlagssida har jag gjort länkar till förlag som säljer olika databöcker.

  3. Pagina är ett bokförlag som i sin förlagsbutik erbjuder många databöcker både på svenska och engelska. Man säljer numera också en del böcker som tidigare såldes av IDG. Gå gärna till förlagsbutiken och sök efter FrontPage eller Dreamweaver.

Pagina erbjuder t.ex. boken FrontPage 2000 handboken på svenska av Jesper Ek och Sanna Danell. Man kan på Internet läsa kapitel 11 - Arbeta med webbar ur denna bok.  Stefan Arvidsson och Jesper Ek har också för samma förlag skrivit boken FrontPage 2000 till max. Man kan på Internet läsa kapitel 4 - Databaser med FrontPage ur denna bok.

Dessa två böcker finns också för FrontPage 98. Du kan t.ex. läsa om hur man gör ramar i kapitel 10 ur boken FrontPage 98 Handboken av Jesper Ek hos förlaget Pagina.

Pagina erbjuder också böcker om Dreamweaver 3 och Dreamweaver 4. Det finns en webbversion av kapitel 14 om Beteenden i Dreamweaver.

Lite utförligare om vad man kan studera

Nu följer en uppräkning av sådant som det kan vara bra att känna till om man vill lära sig mera om hur man kan editera webbsidor. Oftast erbjuds också länkar till platser som erbjuder mer information och hjälp.

  1. HTML 4. I mina kurser har du inte fått lära dig så mycket om HTML dvs hur koderna som du egentligen lägger in när du gör något i din editor fungerar. Om du vill gå vidare för att lära dig mer avancerade tillämpningar så är det ibland viktigt att kunna mer om HTML.

    Om du vill veta mera om HTML så finns också mängder av kurser om HTML på Internet. Jag gjorde för flera år sedan själv en HTML-kurs men den innehåller inte det senaste i HTML 4. Jag har berättat om en del andra HTML-kurser i kapitel 19. IDGs webbstudio erbjuder också en kurs i HTML 4. Jag föreslår att du undersöker om just denna kurs är lämplig för dig. Hos Webbkonsortiet W3C finns de officiella specifikationerna för html 4.0.

  2. Cascading Style Sheets kan delvis läggas in med hjälp av FrontPage och Dreamweaver. CSS är det nya och effektiva sätt att bestämma layouten i ett dokument. Man kan t.ex. bestämma exakt var något ska placeras på en sidam man kan välja hur stort teckensnitt som helst precis som i ett ordbehandlingsprogram och man kan se till att man får radbrytningar vid utskrift. CSS innehåller mycket stora möjligheter när det gäller formateringar. Du måste ha minst Netscape 4 eller Internet Explorer 4 men det är inte säkert att det fungerar ändå. I min kurs om Dreamweaver finns en del övningar när det gäller CSS. De är ibland oberoende av programmet Dreamweaver.

    Du kan läsa mer om CSS om du  klickar på Hjälp-knappen i din editor.

    Du kan läsa mer på svenska om CSS i IDGs webStudios kurs om CSS. Jag föreslår att du väljer den här kursen eftersom CSS är ett så viktigt komplement till HTML. World Wide Web consortium erbjuder naturligtvis också mycket information samt originaldokumenten om CSS. 

  3. Dynamisk HTML. Med dynamisk HTML menas att webbsidan förändras med tiden eller med besökarens handlingar. Då behövs mer än HTML. Några begepp som har anknytning till dynamisk HTML är XML, CSS, DSSSL, XSL, JavaScript, JScript, VBScript, CGI, ASP, PHP, ActiveX, Java, DOM.

    Pagina säljer boken Dynamisk HTML i praktiken. På nätet kan man läsa kapitlet:Introduktion till Dynamisk HTML. Där kan man läsa mera utförligt om vad dynamisk HTML är och flertalet av ovannämnda begrepp behandlas.

    Också IDGs webStudio erbjuder en introduktion till Dynamisk HTML. Dessutom har About en plats om Dynamisk HTML.

    Nedan kommer jag att ta upp en del av begreppen ovan.

  4. Javascript. Javascript består av skriptkoder som man lägger direkt bland de andra HTML-koderna. Även när det gäller Javascript erbjuder IDGs webStudio en introduktion. IDG:s webstudio erbjuder flera Javascriptkurser. Om du vill infoga ett skript i FrontPage klickar du på Verktyg på menyraden. Sedan väljer du Makron och därefter Microsoft Skriptredigeraren. Den här möjligheten installeras ej vid en normalinstallation.

    Beteenden i Dreamweaver är ofta Javascripts.


    Det finns många Javascript som man kan hämta gratis på Internet för att sedan använda på sin sida. Ibland måste man göra små justeringar eller anpassningar för att det skall fungera i den egna situationen. Vad som skall justeras är oftast väldigt enkelt att förstå även om man inte förstår koderna. Passagens Javahuset som när detta skrivs inte går att hitta erbjud förr flertalet Javascripts att hämta. På en hjälpsida för nybörjare kunde man läsa om hur det går till.

    www.jojoxx.net har ett bra script-arkiv när det gäller Javascript och DHTML. Hur varje script fungerar visas med ett exempel.

    En annan bra plats gällande Javascript är www.javascript.nu.

    Hotscript har en stor databas med mer än 1000 Javascripts.

    About har en plats om Javascripts.

  5. Java är till skillnad från Javascript ett separat program som skickas till din dator och sedan körs där. Passagens Javahuset erbjöd förr både en kurs i Java liksom flertalet s.k. Java Applets som man kan hämta och använda på den egna webbsidan. Om du i FrontPage vill infoga ett Java Applet klickar du på knappen Infoga på menyraden. Sedan väljer du Avancerat och därefter Java-applet.
    About har en plats om Java.

    Hotscript har en stor databas även när det gäller Java-applets.

  6. CGI. En CGI-script är ett program som körs på en server och normalt på den server där en webbsida finns. Många interaktiva delar på en webbsida kräver att man använder CGI. Ett CGI-script är en fil som man antingen själv måste lägga på den webbserver som man själv har sina sidor på (om man tillstånd till det eftersom en felaktigt gjord CGI-script är en säkerhetsrisk) eller så erbjuds man (ibland gratis) att använda en CGI-script som ligger på samma webbserver eller en annan webbserver. Här är en lista på några tillämpningar som ofta fungerar med hjälp av ett CGI-program.

    • E-mailformulär. Låt en besökare skicka dig ett meddelande genom att fylla i ett formulär.
    • Räknare som visar antalet besök på en sida.
    • Gästbok.
    • Egen diskussionsgrupp på en webbsida.
    • Avancerad sökning efter ord i flera egna kataloger.

    Microdatorns webbplats Webbmastern erbjuder en introduktion till CGI. IDG:s webStudio erbjuder en introduktionskurs om CGI och språket Perl. I Stockholms Universitets Fysikums Internetkurs finns också ett kapitel om CGI liksom i Skolverkets HTML-kurs.

    Man kan hitta mängder av gratiserbjuden (liksom erbjudanden som kostar pengar) av båda slagen på Internet. En webbplats från vilken man kan hitta mängder av sådana erbjudanden är The CGI Resource Index.

    Jag har själv gjort en särskilt sida med några länkar till sidor med information om CGI, Javascript och Java.

  7. ASP är ett alternativ till CGI. Mikrodatorns Webbmastern erbjuder flera artiklar om ASP t.ex följande introduktion. En utförlig kurs erbjuds av IDG:s webStudio som också tipsar om några andra webbplatser med bra information om ASP. About har en plats om ASP.

  8. PHP är ett alternativ til CGI och ASP. När det gäller PHP finns en kort PHP-kurs på nätet hos IDG. Färdiga scripts finns hos The PHP Resource Index. About har en plats om PHP.

  9. Formulär (Forms). Formulär som ibland kräver en CGI-script kan användas till olika saker t.ex. kan man ha ett formulär som när det är ifyllt leder till att  ett e-brev skickas till någon. Det kan vara anmälan till en kurs eller bara ett enkelt meddelande.

    Jag har själv skrivit lite om hur man gör formulär med hjälp av HTML-kodning i min HTML-kurs och i min kurs om Dreamweaver. I Stockholms Universitets Fysikums Internetkurs finns också ett kapitel om HTML Forms.

    Om man vill göra ett formulär i FrontPage 2000 så kan man få hjälp av en guide. Klicka då på Arkiv och Ny, Sida och välj sedan Guiden Webbformulär.

    En webbplats från vilken man kan hitta en del erbjudanden när det gäller formulär som kräver CGI-scripts är The CGI Resource Index.

  10. Databaser. Ibland kan det vara vettigt om man har mycket information att erbjuda denna med hjälp av en databas ungefär såsom en sökmotor t.ex. AltaVista fungerar. Webbsidan skapas då av databasprogrammet när man gör en sökning i databasen. Till vissa sådana "sidor" som ju egentligen inte finns kan man göra länkar och till vissa kan man inte göra några länkar. Med hjälp av formulär och ASP eller PHP kan man använda sig av databaser. Hos Mikrodatorns Webbmastern kan man läsa mer om hur en sådan lösning fungerar.

  11. Bildbehandling. Det är bra att kunna redigera bilder i ett bildbehandlingsprogram. Det finns flera sådana. Tucows erbjuder en plats där man kan hämta multimediaprogram. Där kan du hitta program såsom LView och Paint Shop Pro som är billigare än det gamla standardprogrammet för bildbehandling Photoshop. Om du har tillgång till Photoshop så pröva gärna Susanne Dinérs kurs i Photoshop som också innehåller en del intressanta länkar. En annan bra Photoshopplats är Huvudverkets Photoshoptips.

  12. Rörliga gifs. I Frontpage 98 kan man med hjälp av Microsoft Gifs Animator, som installeras samtidigt med Microsoft Image Composer göra en rörlig gif-fil. Det finns också många andra program som man kan hämta på Internet för att göra rörliga gifs t.ex. hos Tucows under rubriken Image Animators. Man kan också hämta rörliga gif-bilder på Internet t.ex. på Chuck's GIF Animation Site. Här kan man som vanligt klicka på bilden som rör sig med höger musknapp för att sedan spara bilden och visa den på sin egen sida. Vissa rörliga bilder fungerar ej på sidor om man i koderna talar om hur bred och hög bilden skall vara. Tyvärr envisas FrontPage 98 med att lägga in koder om detta även om man försökte ta bort dem.

  13. Om man vill använda ljud eller rörliga bilder på sina sidor så kan man läsa IDG:s kurser Enkelt att lägga ut video på hemsidan som också innehåller länkar till fler platser om video på webbsidor och Så lägger du upp musik på hemsidan.

  14. Egen gästbok. En egen gästbok kan vara trevligt att ha. Ibland erbjuder Internetleverantören/webbhotellet där man har sina sidor en service med en egen gästbok. Ett företag i Tyskland erbjuder alla gratis en egen gästbok på detta företags server. Många har sina gästböcker hos det här företaget. Företaget finansierar sin verksamhet bl.a. med olika s.k. banners (reklambilder som länkar till ett företags webbplats) som syns längst upp när man går till gästboken.

  15. Egen räknare av besökare. En räknare av antalet personer som har besökt en webbsida är trevligt att ha åtminstone om man har många besökare. En sådan räknare kräver normalt en CGI-script. Ett företag erbjuder alla gratis en räknare som består av en bild som hämtas från detta företags server där CGI-scripten ligger.  Man kan också arrangera det hela så att man lägger en osynlig bild på webbsidan och en synlig bild av räknaren på en annan sida som kan vara hemlig. Detta kan vara bra om man inte får så många besökare och in te vill skylta med detta. Du kan läsa om hur det fungerar på  sidan med erbjudande om egen counter utan egen CGI.

    Bättre än en enkel räknare är ett ordentligt statistikprogram som kan tala om mycket mer t.ex. från vilka länder besökarna kommer och när besökarna har varit på platsen osv. Thecounter.com har ett intressant erbjudande. Man får en utförlig statistik när det gäller de som har besökt dina sidor. The CGI Resource Index har också en del länkar till några erbjudanden när det gäller statistik.
    About har en plats om CGI och en om Perl som är det vanligaste programmeringsspråket för att göra CGI-scripts.

  16. Egen webbplats. Skolor i kommunen som inte har en egen webbserver erbjuds normalt plats på IT-enhetens webbhotell. Ofta har man också privat utrymme på någon webbserver genom det abonnemang som som man har med sin Internetleverantör. T.ex. erbjuds de lärare som hyr den s.k. kommundatorn i det Internetabonnemangserbjudande som ingår 10 MB  hos Tele2.

    Det finns idag också en stor mängd webbhotell som erbjuder plats gratis. Hos FreeWebspace.Net kan man få hjälp att hitta ett webbhotell med erbjudande om gratis plats. Mer än 400 webbhotell finns med i databasen. Man kan specificera olika krav på webbhotellet t.ex. att det kan använda FrontPage-extensions vilket kan vara intressant om man vill använda vissa finesser i FrontPage.

    Det är inte alltid som man hittar det man vill ha i gratishotell och gratishotellen fungerar inte alltid perfekt. Det finns emellertid idag flera mer professionella webbhotell som tar betalt och då kan det faktiskt löna sig att betala lite för att få mer professionell service. Just servicen är viktig. Kanske erbjuder webbhotellet statistik när det gäller besökare, möjlighet att använda olika färdiga CGI-scripts, hjälp med att skaffa en egen domän, möjlighet att enkelt lägga in lösenord för vissa sidor mm. Om man vill leta efter ett svenskt webbhotell så kan man t.ex. leta under rubriken Webbhotell hos SUNET. FS-datas www-hotell är ett exempel på den service som kan erbjudas av ett förhållandevis billigt hotell.

  17. Plug-ins (Instickningsprogram) är  program som kan startas "inne i" en webbläsare. Normalt fungerar det så att det program som fordras för att göra en plug-in-fil kostar pengar medan det program som behövs för att man skall kunna öppna filen "inne i" webbläsaren är gratis. Om du har skapat och vill infoga en fil för ett Plug-In klickar du på knappen Infoga på menyraden. Sedan väljer du Avancerat och därefter Plugin-program. Läs mer om olika vanliga instickningsprogram i kapitel 4 t.ex. om Flash och Shockwave med vars hjälp man kan få en avancerad multimediapresentation gjord med enkla medel.

  18. ActiveX Controller använder en teknik för att göra sidorna mer levande. Om du vill infoga en  ActiveX Control klickar du på knappen Infoga på menyraden. Sedan väljer du Avancerat och därefter ActiveX-kontroll. Mer ActiveX-kontroller finns t.ex. hos Download.com. Tyvärr är det enbart webbläsaren Internet Explorer som har stöd för ActiveX-kontroller och dessutom måste den som tittar på sidan ha tillgång till ActiveX-kontrollen.

    About har en plats om ActiveX.

  19. SGML, HTML, XML, XHTML, CSS och XLS

Den lösning man valde var att skriva en grammatik för HTML i ett annat språk.

SGML, Standard Generalized Markup Language, är ett språk gjort för att beskriva andra språk. Ett av dessa språk är sidbeskrivningsspråket HTML.

SGML är mycket komplicerat och därför har en grupp SGML-experter skapat en enklare form av SGML, nämligen XML. XML är såsom SGML inget eget språk i sig, utan är till för att beskriva andra språk.

Den senaste versionen av HTML, XHTML, är skriven i XML istället för SGML.

XHTML använder samma element och attribut till text, tabeller, bilder, formulär mm. Den som kan HTML behöver inte lära sig ett helt nytt språk.

Vad är det då för skillnad? Webbläsarna tillåter idag slarvigt skrivna koder. En delvis felkaktig kod kan fungera i alla fall. Sådant tillåts ej i XHTML. Om några år kan man nå webbsidor på andra sätt än genom datorn t.ex. genom mobiltelefoner. Dessa nya sätt kräver en strikt kod.

Om man alltså tänker fortsätta göra sidor för läsning i datorer skulle man kunna dra slutsatsen att man XHTML inte är så intressant därför att webbläsarna av idag i praktiken klarar av HTML.

Pagina har givit ut boken XHTML-handboken. På nätet kan man läsa första kapitlet: Introduktion till XHTML. I detta kapitel kan man läsa mer om utvecklingen från HTML till XHTML.

CSS - Cascading Style Sheets är ett viktigt komplement till HTML när det gäller att kunna formatera på olika sätt. Mer information finns på W3C:s webbplats om CSS.

XSL, Extensible Stylesheet Language, är (på engelska) a language for expressing stylesheets. It consists of two parts:

  1. a language for transforming XML documents, and
  2. an XML vocabulary for specifying formatting semantic

XML och Office 2000

I Office 2000 kan man med hjälp av xml använda html som filformat för sina vanliga Word- och Excelfiler. Man kan se filerna i webbläsare som stöder xml såsom Internet Explorer 5 och man kan redigera om dessa dokument senare i Word eller i Excel. Man arbetar hela tiden med dokumenten och redigerar dem i Word och i Excel.

Det är väldigt enkelt att i PowerPoint 2000 skapa en bra PowerPoint-presentation i html med hjälp av xml som t.o.m. behåller det flashiga som är så enkelt att skapa i PowerPoint. Jag har lagt upp en testpresentation som kan ses i Internet Explorer 5.  Man kan klicka längst ner till höger för att få helskärm. Sedan går man framåt i presentationen genom att klicka någonstans med musen. I första delen av presentationen har jag gjort så att man kan klicka med musen för att få fram rubrik för rubrik på varje sida. I den andra delen visas hela sidan med en gång. Då fungerar också bildspelet dvs man behöver ej klicka sig fram själv för att komma till nästa sida.

Just möjligheten för en lärare att enkelt göra en avancerad presentation som finns på Internet och som man kan använda sig av var som helst och när som helst även om man inte har med sig sitt material tycker jag verkar intressant för framtiden.

Mer information om XML finns på en annan kurssida.

Denna sida uppdaterades senast 2002-03-27 av
tommy.maltell@pb.edu.jonkoping.se

Länkar:
Kursens ingångssida
Kapitel:  0 1 2 3a 3b 3c 4 5a 5b 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20a 20b 21a 21b 21c 21d 21e 21f 21g 21h 22a 22b 22c 23 26 30 31 32 33 37   
Skolornas portal

©  2001, 2002, 2003Tommy Maltell