Datorer, Internet och sökning
en kurs av Tommy Maltell

Kapitel 6 - URL-adresser (webbadresser)

Jag inleder det här kapitlet med några definitioner. Enligt Svenska datatermgruppen är Internetadress en övergripande term för de olika typer av adresser som används på Internet: domänadress, e-postadress, webbadress och IP-adress. Svenska datatermgruppens rekommendationer när det gäller definitioner är:

1. En domänadress (domain address) är  adressen till en organisation eller till en dator på Internet. En domänadress är det som står efter @ i e-postadresser på Internet och det som står efter de dubbla snedstrecken i webbadresser men före ett eventuellt senare snedstreck. Både www.edu.jonkoping.se och edu.jonkoping.se är alltså definitionsmässigt domänadresser.
2. En webbadress (URL-adress) är en adress inom www, normalt till en webbsida. http://www.edu.jonkoping.se/it/ped/gy/uppsok/it06a.htm är webbadressen till den sida som du just nu läser texten i. Mer information om webbadresser följer nedan.
3. I en e-postadress förekommer tecknet @ (snabel-a). tommy.maltell@pb.edu.jonkoping.se är min e-postadress.
4. En IP-adress är en typ av numerisk adress som datorer använder. Varje dator som använder Internet måste i princip ha en IP-adress. 193.183.212.3 är IP-adressen till Per Brahegymnasiets webbserver.

Man kan snabbt gå vidare från ett dokument på World Wide Web till ett annat dokument med hjälp av en hyperlänk. Hyperlänkar är just det utmärkande för en webbsida. Att snabbt klicka vidare från den ena sidan till den andra från den ena platsen på jorden till den andra kallas att "surfa på nätet". Det en länk alltid går till är en URL-adress (webbadress enligt Svenska datatermgruppen) till en webbsida. URL står för Uniform Resource Locator och t.ex. i Netscape visas URL-adressen  till höger om Adress (Location eller Netsite) i Verktygsfältet Adress. Om man vet den rätta URL-adressen så kan man här helt enkelt skriva adressen istället för att klicka sig fram med hjälp av länkar.

Även sökmaskiner och ämnesordnade kataloger (läs mer om dessa i kapitel i kapitel 7 och 8) använder sig naturligtvis av länkar. Ibland kommer man inte fram med hjälp av rätt URL-adress. Det kan bero på att servern för tillfället är avstängd men också på att alltför många just för tillfället samtidigt försöker få kontakt med samma server. Under sådana omständigheter är det lämpligast att  göra något annat en stund t.ex. gå vidare till nästa uppgift i kursen för att efter en stund försöka igen.

Den första delen av URL:en talar om vilket protokoll som skall användas. Normalt är det http men andra protokoll förekommer t.ex. ftp när man skall hämta filer i FTP-arkiv och news när man skall till en s.k. diskussionsgrupp (Usenet news).

Andra delen är själva adressen (IP-adressen) till den dator eller server som man ska hämta informationen på. Mycket vanligt i Sverige är att denna adress börjar med "www" och slutar med toppdomänen "se". Däremellan står vanligen ett företags domännamn. Det är samma domännamn som står på slutet framför "se" när man skickar e-mail till någon på detta företag. "se" står för landet Sverige. "fi" för Finland osv. I USA finns istället olika toppdomäner beroende på vad det gäller. För kommersiella sidor gäller "com". Ofta har företagen ett domännamn som är identiskt med företagets eget namn. T.ex. har
Microsoft URL-adressen http://www.microsoft.com/
Volvo URL-adressen http://www.volvo.se/
Adobe i Sverige URL-adressen http://www.adobe.se/
Adobe i USA URL-adressen http://www.adobe.com/
IDG i Sverige URL-adressen http://www.idg.se/
IDG i USA URL-adressen http://www.idg.com/

Man kan alltså ofta gissa URL-adressen till ett visst företags sidor.

Den tredje delen i URL-adressen är de kataloger (mappar) och till slut den fil som man skall till. Efter första delen skrivs när det gäller http och ftp "://" och efter andra delen "/".

Det kan finnas flera undermappar. Mellan varje mapp och till slut själva filen finns ett snedstreck "/".

Egentligen är bokstavsformen av en URL-adress en översättning av en siffergrupp t.ex. (126.231.158.2).

Ibland ser man länkar till URL-adresser angivna med hjälp av en siffergrupp. Ibland står det ":80" i slutet av första delen av en adress. Det är standard att det ska stå så för att rätt "port" skall hittas men om man inte skriver något, vilket man vanligtvis inte gör, så fungerar det ändå. Om man emellertid inte använder standardtalet 80 så måste man skriva dit talet. Det är dock mycket ovanligt att man inte använder 80.

Tilde-tecknet "~" hittar man ibland i början av tredje delen av en adress. Detta tecken ersätter en hel rad med mappar och undermappar fram till den slutliga mappen. Man slipper alltså skriva dit alla mapparna på vägen.

Om man döper sitt huvuddokument till index.html så kan man normalt hoppa över filnamnet i en fullständig URL-adress. Ibland kan filnamnet som kan uteslutas vara något annat än standarden index.html.

Så här ser Per Brahegymnasiets URL-adress ut:

http://www.pb.edu.jonkoping.se/

men med filen index.html utskriven ser den ut så här

http://www.pb.edu.jonkoping.se/index.html

men det är egentligen den här adressen:

http://193.183.192.3/

Om man hoppar över filnamnet och om det inte finns någon fil med namnet index.html så kan man som standard se ett register över filerna i den mapp (katalog) som man har angivit. Emellertid har man ibland generellt tagit bort möjligheten för en besökare att använda sig av detta standardsätt att orientera sig i katalogernas (mapparnas) innehåll. Om standardfunktionen fungerar och om man inte vill att en besökare skall kunna se innehållet i en katalog så måste man alltså där lägga en fil med namnet index.html. Denna fil kan t.ex. innehålla texten att besökare inte har tillträde till mappens innehåll.

Alla datorer som är anslutna till Internet har i själva verket  (i normalfallet) ett IP-nummer eller en IP-adress. När man inte har fast uppkoppling till Internet så har man ingen fast IP-adress. När man ringer upp sin Internet-leverantör så tilldelas man istället en tillfällig IP-adress i form av en siffergrupp. Om man i sådana fall i Windows 98 vill se vilken IP-adress man har fått så kan man klicka på Start, Kör och skriva winipcfg. Om man har en fast anslutning så kan man i Windows 95 se vilket IP-nummer man har genom att på skrivbordet klicka med höger musknapp på ikonen för Nätverket. Man väljer sedan Egenskaper, TCP/IP och Egenskaper igen. Sedan klickar man på IP-adress. I Windows XP kan man klicka på Start, Kontrollpanelen och sedan välja Nätverksanslutningar. Efter att ha markerat rätt anslutning så kan man i Informationsrutan längst ned till vänster se vilket IP-nummer som man har. Man kommer till samma information om väljer Start, Anslut till, Visa alla anslutningar.

1. Undersök vilket IP-nummer du har. Undersök också om du under rubriken DNS-konfiguration har IP-adressen till någon DNS-server angiven.

Ibland fungerar inte en URL-adress som man t.ex. har läst om i en tidning eller som man har fått en länk till genom en sökmotor, en ämnesordnad katalog eller från någon annan sida. Att en länk inte fungerar är ett mycket vanligt problem. Det kan vara så att det är lite fel på den adress som nämndes i tidningen eller så har man skrivit av fel. Tyvärr flyttar också många sina webbsidor till nya URL-adresser utan att någon länk görs från den gamla sidan till den nya adressen.

Vanligt är att informationen ligger kvar på samma server men har flyttats till en annan katalog där eventuellt med ett nytt filnamn. Ett lämpligt tillvägagångssätt är då  att man letar på den server där informationen låg tidigare. Man tar helt enkelt bort en katalog/mapp till höger i URL-adressen och prövar och om det inte hjälper så går man vidare och tar bort en till osv. Om all information är flyttad till en annan server så kan man istället söka efter informationen med hjälp av någon sökmotor.

Gissa - Gå direkt utan att söka

2. Som en förberedelse till den första uppgiften är det av vikt att känna till några toppdomäner på Internet. Följande toppdomäner är det bra att känna till:

Gå till en förteckning över Internets toppdomäner och kontrollera vilka länder som har toppdomänerna nu och su. Särskilt nu används av flera svenska företag. Under rubriken gTLDs finns de domäner som inte är knutna till ett visst land. Vilka nya sådana finns utöver de gamla som finns med i uppräkningen ovan?

3. Vilka huvuddomäner gäller för Tyskland och Danmark.

4.Ofta är det faktiskt så att man inte behöver söka alls. När man i webbläsaren t ex Internet Explorer direkt skall skriva en s.k. URL-adress i rutan till höger om Location så var man tidigare tvungen att skriva hela URL-adressen t.ex. http://www.riksdagen.se/. Man kan i senare versioner hoppa över http:// och bara skriva www.riksdagen.se Det går oftast snabbare att testa direkt utan att behöva använda någon sökmaskin. Oftast är alla bokstäver i en URL-adressen små. Testa med att gå till några svenska företag eller institutioner. Hoppa över http:// och välj t.ex. SAF, Riksdagen, Swebus eller Volvo.

5. Greenpeace och FN är icke-kommersiella organisationer. Därför kan man gissa att Greenpeace har URL-adressen: http://www.greenpeace.org/ och att FN har URL-adressen http://www.un.org/ Testa om det stämmer.

7. I webbbläsaren så kan man dessutom ofta t ex när det gäller Internet Explorer dessutom söka i adressfönstret. Istället för att skriva en URL-adress skriver man bara t ex sidans titel. Skriv "Skolornas portal" i Internet Explorer istället för en webbadress. Vad händer?

Denna sida uppdaterades senast 01-09-28 av
tommy.maltell@pb.edu.jonkoping.se

Länkar:
Kursens ingångssida
Kapitel:  0 1 2 3a 3b 3c 4 5a 5b 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20a 20b 21a 21b 21c 21d 21e 21f 21g 21h 22a 22b 22c 23 26 30 31 32 33 37   
Skolornas portal

© 1998, 1999, 2000, 2001, 2002, 2003 Tommy Maltell