Datorer, Internet och sökning
en kurs av Tommy Maltell


Kapitel 4 - HTML, plug-ins och varför syns ej allt?

HTML

Det sidbeskrivningsspråk som används för att tillverka webbsidor kallas HTML.

I ett vanligt ordbehandlingsprogram kan man formatera texten och göra en mängd olika inställningar. Alla sådana formateringar och inställningar görs i ett HTML-dokument (en webbsida) med hjälp av märken (taggar). På engelska kallas märkena "tags". Märkena (tags) skiljs från vanlig text med hjälp av vänster och höger vinkelparenteser (dvs tecknen för mindre än och större än). Ett HTML-dokument innehåller bara vanlig text och märken (tags) och är  oberoende av vilken dator och vilket operativsystem som används.

Man säger webbsida (World Wide Web page) men man menar inte en vanlig A4-sida utan egentligen ett dokument (en fil) som kan vara hur kort eller långt som helst.

I Netscape kan man genom att välja Visa (View) och sedan Sidkod  (Document Source), se hur ett dokument ser ut i redigerbart skick med alla koder. I Internet Explorer finns samma möjligheter.

Man kan göra ett fullständigt HTML-dokument i en enkel ordbehandlare t.ex. i Anteckningar i Windows. Emellertid underlättas arbetet om man har en särskild HTML-editor. Det finns många sådana program att hämta på Internet. En del är gratisprogram.

Det finns en del HTML-editorer som bygger på att man inte ser koderna när man ändrar på dem. Dessa brukar kallas WYSIWYG-editorer dvs What You See Is What You Get eller Vad Du Ser Är Vad Du Får. Exempel på sådana program är Netscape Composer,  Frontpage och Dreamweaver. I den här kursen  ingår kurser i  Netscape Composer, Frontpage 98 och Frontpage 2000. Mer information om HTML kan man få i kapitel 24x.

Varför ser olika personer olika saker när de använder webbläsare?

Nedan följer en uppräkning av sådant som gör att man inte ser samma sak i olika datorer/med olika webbläsare. En del termer är ganska svåra och förklaras inte så noga. Du behöver ej förstå alla termerna. Om du vill förstå dessa termer närmare så vänta till kapitel 5 där jag kommer att tillhandahålla flera länkar för mer information.

  1. I vanliga webbläsare har man "länge" kunnat öppna html-filer (htm-filer), txt-filer dvs vanliga textfiler, gif-bilder och jpg-bilder. Jag minns dock när det i en gammal version av Netscapes föregångare Mosaic inte gick att se jpg-bilder. Det nya bildformatet png kan ej ses i gamla versioner av webbläsarna. Bmp-bilder kan ses i Internet Explorer men ej i Netscape. Bilderna är alltid separata filer och ingår aldrig i html-filerna.
     
  2. Det finns en standard när det gäller HTML. Den senaste versionen är  HTML 4.0. Trots att det finns en sådan här standard så följer inte de olika webbläsarna denna helt och hållet. Dels fungerar inte allt  som finns med i  standarden i alla webbläsare och dels så har t.ex. både Netscape och Internet Explorer egna utvidgningar av HTML som då oftast bara fungerar just i den webbläsaren.
     
  3. Webbläsarna har kommit ut i flera versioner. Det finns sådant som man kan se i en senare version som inte fungerar i en tidigare. Eftersom både Netscape och Internet Explorer är gratis så kanske man skulle kunna hävda att ingen skulle behöva använda en gammal version. Emellertid kräver nyare versioner oftast mer av datorutrustningen och om man då inte har möjlighet att köpa nytt så får man nöja sig med  en äldre version. Netscape Navigator var  under flera år den helt dominerande webbläsaren och många tillägg till standarden skapades av Netscape och användes i Netscape Navigator långt innan dessa blev standard. Jag  har t.ex. själv använt flertalet olika versioner bara under några år. Några exempel:
    a. Med Netscape 0.96 var det möjligt att skriva ut på papper.
    b. Med Netscape 1.1 kunde man använda tabeller och bakgrunden behövde ej längre vara grå.
    c. Med Netscape 2.0 kunden man använda ramar (frames).
     
  4. En del personer som gör webbsidor gör dessa (medvetet eller omedvetet) enbart för 800x600 bildpunkter (pixlar). Om man tittar på en sådan sida med en skärm som visar enbart 640x480 bildpunkter så kan det bli så att man inte ser allt eller att en del syns endast om man förflyttar sig åt höger.
     
  5. Någon kan ha ändrat på inställningarna. Om man  i Netscape på  menyraden väljer Edit (Redigera) och sedan Preferences (Inställningar) och underkategorin Färger (Colors) så kan man som ändra inställningarna när det gäller bakgrundsfärgen och färgen på texten och länkarna. Läs mer om dessa inställningar i kapitel 3b. Inställningarna i Internet Explorer kan man läsa om i kapitel 3c.
     
  6. Ibland har man inte rätt inställning eller en gammal utrustning som gör att man bara kan se 16 eller 256 färger. Om personen som har gjort sidan har använt en färg som finns med på en skala för 16 miljoner färger så är det oftast en lyckträff om rätt färg visas. Oftast visas då en närliggande färg som din utrustning klarar att visa. Ibland har den som installerade grundprogrammen i din dator slarvat och inte gjort de maximala inställningar som du faktiskt kan göra i din dator. Ibland finns det dock begränsningar som beror på ditt grafikkort.

    Du kan ändra dina inställningar i Windows 95 genom att klicka på en ledig plats var som helst på skrivbordet. Välj sedan Egenskaper och sedan fliken Inställningar. Vad som är möjligt när det gäller inställningarna beror på den möjliga upplösningen på bildskärmen och grafikkortets minne. Vanligt är följande begränsningar:
    Grafikkort Färgpaletten Skrivbordet
    1 Mb 16-bitar dvs 65536 färger 800x600 bildpunkter
    1 Mb 24-bitar dvs 16777216 färger 640x480 bildpunkter
    2 Mb 24-bitar dvs 16777216 färger 800x600 bildpunkter
     
  7. Det finns mängder av plug-ins (instickningsprogram)  som startar/fungerar inne i en webbläsare. Om man inte har installerat dessa så kan man ej heller se/höra de filer som hänger ihop med instickningsprogrammet. Några vanliga plug-ins är Adobe Acrobat Reader för pdf-filer, Real Player för att lyssna på radioprogram och se TV-filmer, Shockwave Flash för att kunna se animationer, Crescendo för att kunna lyssna på midi-musikfiler i Netscape. I olika varianter och versioner av olika webbläsare så förekommer det att vissa plug-ins ingår i själva webbläsaren när man installerar den från början. T.ex. ingår Real Player och Shockwave Flash i vissa varianter av Netscape 4.5. Det finns mer information om plug-ins nedan.
      
  8. Det finns numera flera nya typer av filer som kan användas i vissa versioner av webbläsarna t.ex. s.k.asp-filer, httpd-filer, xml-filer osv.
     
  9. Med hjälp av JavaScript kan man lägga in små program direkt i HTML-koden, som sedan körs på den dator som laddar ner sidan. Dessa kan fungera olika bra beroende på program och version.
     
  10. Javaprogram  är program som hämtas från webbservern till din dator och där startas. Dessa program används till många olika saker t.ex. kan man visa upp ett schackparti. Det går snabbt att välja att titta på olika ställningar. Olika versioner av olika webbläsare klarar att visa olika mycket av det som går att åstadkomma med ett javaprogram.
     
  11. Ett CGI-skript fungerar bara om datorn på vilket CGI-skriptet finns kan nås. Läs mer om CGI-skript i kapitel 24x. I kapitel 24x kan man också läsa mer om de mer avancerade tillämpningar som kan göra att det fungerar lite olika i olika webbläsare.
     
  12. Om man jobbar innanför en brandvägg så kan nätverksteknikern ha gjort inställningar så att vissa program, portar och protokoll ej fungerar.
     
  13. Nätverksteknikern kan också ha stoppat möjligheten att se vissa sidor eller att gå till vissa servrar.
     
  14. Det kan finnas ett program installerat som censurerar det som får visas.

Insticksprogram (Plug-Ins)

Ett annat program som kan startas "inne i" en webbläsare kallas på engelska ett plug-in. Svenska datatermkommittén rekommenderar det svenska ordet instickningsprogram.

Normalt fungerar det så att det program som fordras för att göra en plug-in-fil kostar pengar medan det program som behövs för att man skall kunna öppna filen "inne i" webbläsaren är gratis.

Ett problem blir huruvida den som har hittat dokumentet verkligen har skaffat sig just det plug-inprogram som krävs. Särskilt problematiskt blir det ju om det kommer att finnas mängder av plug-ins. Några av alla plug-inprogrammen kommer förmodligen att bli standardprogram som de flesta kommer att installera. Tre program som kanske redan är standardprogram är  Adobe Acrobat Reader för pdf-filer, Real Player för att lyssna på radioprogram och se TV-filmer och Shockwave Flash för att kunna se animationer.

De mest omtalade instickningsprogrammen

Adobe Acrobat Reader

Detta program använder ett filformat "pdf" som liksom "html" är plattformsoberoende dvs oberoende av operativsystem och dator. Man kan skapa en pdf-fil med hjälp av programmet Adobe Acrobat som måste köpas. När man har installerat detta program så sker själva konverteringen över utskriftsfunktionen. I stället för att "skriva ut" på papper eller ett faxmeddelande så skriver man ut till en pdf-fil. Detta går vanligtvis lika fort som att skriva ut på ett papper.

En pdf-fil har hittills haft mycket större möjligheter att visa layoutmässigt snygga sidor och komplicerad grafik än en html-fil. Vanligen går också konverteringen av en avancerad sida mycket snabbare och smidigare än konverteringen för html-filer.

En pdf-fil är ofta mycket komprimerad. T.ex. blev en Word-fil om e-post programmet Pegasus Mail på 4 836 864 bytes som jag konverterade till en pdf-fil 175 209 bytes. Kontrollera gärna genom att läsa mer om Pegasus Mail-filerna.

Adobe Acrobat Reader tillåter att man läser delar av en pdf-fil medan den laddas in. Man kan istället för att titta på filen direkt när man är uppkopplad, ladda ner filen och titta på den i den lokala datorn.

Acrobat Reader är inte det enda plattformsoberoende programmet av det här slaget. Det finns/har funnits minst 3 konkurrenter: Envoy,  Replica och Common Ground. Det förefaller dock som om enbart Acorobat Reader används i praktiken.

Real Player

Om man vill kunna höra ljud och se filmer automatisk från webbsidan så  är Real player det vanligaste instickningsprogrammet. Också Sveriges Television och Sveriges Radio använder sig av Real Player. Real Player kan hämtas hos företaget RealNetworks. Real Player använder sig av en speciell "streaming"- teknik som gör att man kan lyssna på radioprogram och titta på filmer på ett snabbt sätt.

Shockwave för Director av Macromedia  och Shockwave Flash

Med hjälp av de här instickningsprogrammen kan man se animeringar, videofilmer, höra ljud dvs man kan få en avancerad multimediapresentation gjord med enkla medel. Mer information om Shockwave och Flash får man lämpligen från tillverkaren Macromedia.

Plug-ins när det gäller standardprogram

Microsoft har gjort plug-ins dvs s.k. viewers för programmen Word, Excel och Power Point. Dessa plug-ins fungerar i både Netscape och Internet Explorer. På så sätt kan alla som inte har Officepaketet ändå läsa men inte redigera dokument gjorda i något av Officeprogrammen. Ett sätt att hitta en av dessa viewers är att gå till Microsofts Download Center i USA. Sedan ändrar man vid Search Using till Keyword Search. Ändra vid Show Results for till All Downloads. Man anger därefter rätt operativsystem och söker sedan efter viewer. Man behöver ej använda programmen som instickningsprogram utan de kan användas separat som egna program.

Man kan också hos Microsofts Download Center i USA först välja svenska. Sedan ändrar man till rätt operativsystem, till nyckelord och till att visa resultat från alla hämtningsbara filer. Sedan söker man efter viewer.

Xml och Office 2000 - Ett nytt och omvälvande sätt att hantera data

I Office 2000 kan man med hjälp av xml att kunna använda html som filformat för sina vanliga Word- och Excelfiler. Man kan se filerna i webbläsare som stöder xml såsom Internet Explorer 5 och man kan redigera om dessa dokument senare i Word eller i Excel. Man arbetar hela tiden med dokumenten och redigerar dem i Word och i Excel. 

Läs mer om XML i kapitel 24x.


Denna sida uppdaterades senast 01-09-21 av
tommy.maltell@pb.edu.jonkoping.se

Länkar:
Kursens ingångssida
Kapitel:  0 1 2 3a 3b 3c 4 5a 5b 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20a 20b 21a 21b 21c 21d 21e 21f 21g 21h 22a 22b 22c 23 26 30 31 32 33 37   
Skolornas portal

© 1998, 1999, 2000 Tommy Maltell