Datorer, Internet och sökning
en kurs av Tommy Maltell


Kapitel 7c - Sökstrategi, söktaktik, kunskaper och källkritik

I det här kapitlet ska jag försöka skriva om vilken strategi man bör använda för att hitta det man letar efter. Det blir i form av en checklista. Det här kapitlet är nytt och därför är det sannolikt att den kommer att uppdateras en del framöver. Man kanske kan bedöma det som finns nu som ett utkast. 

Checklistan vid sökning

A. Varför krångla till det?

Om man helt enkelt söker efter en webbplats som man vet finns eller efter något annat okomplicerat och man tror att man lätt kan bedöma den information som man får så ska man naturligtvis ej krångla till det för sig.

Man kan alltid använda två enkla metoder. 

  1. Man kan testa om man kan hitta rätt genom att gissa webbadressen. Med mer kunskaper om webbadresser ökar möjligheterna till att göra en bra gissning. Mer information om hur webbadresser fungerar får man i kapitel 6. En enkel gissning är t.ex. att Aftonbladet finns på webbadressen: http://www.aftonbladet.se/ eller att FN finns på webbadressen: http://www.un.org/  
       

  2. Man kan göra en enkel sökning i Google. Kanske hittar Google direkt och man inser själv lätt att man har kommit rätt. Om man t.ex. inte känner till Per Brahegymnasiets adress som är svårare att gissa sig till så söker man efter just Per Brahegymnasiet i Google. Rätt träff kommer överst och sökningen är kvickt avslutad med ett lyckat resultat.

B. Vad letar man efter?

Nu är det inte längre så okomplicerat. Det krånglar lite. Jag hittade inte direkt det jag sökte med hjälp av Google och det går definitivt inte att gissa sig till någon lämplig plats. 

Först måste bestämma vad man letar efter. Jag har då försökt att ta med aspekten att man bara har begränsad tid. Jag har gjort ett försök att göra en uppdelning av vad man kan leta efter:

  1. Faktauppgifter. En god regel är att försöka hitta minst 2 olika källor för sådana här uppgifter. Ju mer man känner till det område inom vilket faktauppgifterna finns ju lättare kan man själv avgöra hur rimlig den uppgift är som man har hittat.

    Kanske beror svårigheterna på att kunskaperna i sökning tryter. Kanske blir det lättare om du återigen studerar kapitlen 7b, 8, 10a och 10b.
       

  2. Kunskaper inom ett större eller mindre temaområde. Det kan vara så att man från början mer söker efter en eller flera platser som har specialiserat sig på information inom ett område än att man söker efter någon särskild information.

    Man har mer tid på sig. Är det som man söker efter vetenskapliga kunskaper där man bedömer det som att det finns något som liknar objektiva sanningar. Vilka möjligheter har man att bedöma informationen. Har man möjlighet att själv bedöma och kritisera resultaten efter sitt eget förnuft eller är man hänvisad till att tro på informationen eftersom man litar på auktoriteten. Glöm aldrig att alla vetenskaper arbetar med förenklade modeller av verkligheten. 

    Om man söker inom andra områden där det vanligtvis inte går att tala om vetenskapliga sanningar t.ex. politisk, religiös, militär eller affärsmässig information är det extra viktigt att man också läser motståndarnas argument. Kan man själv förstå och bedöma argumenten? Har man någon med mer kunskaper som man kan diskutera dem med? Här är källhänvisningar särskilt viktigt. Att spara webbsidan så att man kan visa informationen är att rekommendera. Tänk på att all information på webbsidor ofta ändras och t.o.m. försvinner ibland.

    Om man inte hittar det man söker så kanske det beror på att  kunskaperna i sökning tryter. Kanske blir det lättare om du återigen studerar kapitlen 7b, 8, 10a och 10b.

    En undersökning på
    Googles sida på svenska för avancerad sökning av vilka som har gjort länkar till sidan kan hjälpa dig att bedöma informationens tillförlitlighet.  
      

  3. Nyheter. Man söker efter nyheter som i många fall inte ännu har hunnit publiceras på vanliga webbplatser. Det finns särskilda sökplatser för nyheter. All the Web - News Search är en bra sådan sökplats. Jag har gjort ett särskilt kapitel gällande sökning efter nyheter.

  4. Bilder. På Skolornas portal finns länkar till platser där man kan söka efter bilder. Testa gärna t.ex. Google Image Search.

  5. Diskussionsinlägg i Usenet News. Google Groups erbjuder sökning i mängder av diskussionsgrupper.

  6. Något annat speciellt som kanske inte kan finnas genom en vanlig sökning. I kapitel 0 kan man läsa om hur man hittar datatermer. I kapitel 10a finns information om olika platser och databaser som det är bra att känna till. I kapitel 10b hittar man till platser med information som liknar den som finns i vanliga fickkalendrar. I kapitel 11 finns information om tidningsdatabaser mm som skolor kan prenumera på. Man kan här hitta alla tidningsartiklar i alla större tidningar 5-10 år tillbaka i tiden.

C. Vilka kunskaper har man inom området före sökningen?

  1. Har man tillgång till någon som man kan fråga som kan området bättre än man själv.

  2. Vilka möjligheter har jag att själv källkritiskt bedöma den information som jag söker efter?

D.  Hur mycket uppgifter är det troligt att det finns inom det område som man söker. Kan man själv bedöma detta innan sökningen?

Ju mer information det finns inom ett område ju bättre är det att använda en strukturerad ämneskatalog gärna av typen About.com med mycket egen information. Ju troligare det är att det finns lite information ju bättre är det att använda en sökmotor som har mycket sidor indexerade såsom Google.

E. Hur ska man använda det man letar efter?

Om man inte behöver använda den hämtade informationen för att inom den närmaste tiden fatta ett viktigt beslut så kanske det kan räcka med att man lägger på minnet eller redovisar de olika ståndpunkter som redovisas inklusive källan. Ofta är det ju så att man observerar olika redovisningar av kunskaper eller åsikter utan att man nödvändigtvis omedelbart måste ta ställning till dessa. Man vet (redovisar) helt enkelt vad en viss källa hävdar. Senare i livet kan man ändå få användning av det funna.

Om man måste göra kvalificerade bedömningar så måste man ofta på olika sätt kunna bedöma tillförlitligheten i en undersökning som presenteras.

Om man ska använda det man letar efter till att fatta ett viktigt beslut där t.ex. mycket pengar är inblandade så har man förhoppningsvis mer tid för sin undersökning. Men ofta måste man även då fatta beslut med ofullständigt eller osäkert beslutsunderlag.

Mer information

  1. I Fredagsbrevet om informationssökning finns intressant information om olika svenska platser, oftast skolor, med guider i och information om sökning.

  2. Mer information om olika sökstrategier hittar man hos About på platsen Web Search som bl a innhåller How to Search the Web.

  3. Search Engine Watch erbjuder platsen Web Searching Tips.

  4. På en särskild sida har jag gjort länkar till platser med information om källkritik på Internet. Där finns t.ex. en länk till Skolverkets Kolla Källan som har specialiserat sig på information om källkritik.

  5. I kapitel 16 finns en sammanställning av olika platser som informerar om sökning.


Denna sida uppdaterades senast 2003-09-18 av
tommy.maltell@pb.edu.jonkoping.se

Länkar:
Kursens ingångssida
Kapitel:  0 1 2 3a 3b 3c 4 5a 5b 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20a 20b 21a 21b 21c 21d 21e 21f 21g 21h 22a 22b 22c 23 26 30 31 32 33 37   
Skolornas portal

© 1998, 1999, 2000, 2001, 2002, 2003 Tommy Maltell