Datorer, Internet och sökning
en kurs av Tommy Maltell


Kapitel 24x - FrontPage 2000 -svensk version

Övning x

Det är meningen att de första 7 grundläggande kapitlen i framtiden ska kompletteras med övningar om en del av det som nämns i det här kapitlet. Tills denna komplettering sker så hänvisas i första hand till kurserna som nämns nedan om du vill fördjupa dig.

Det här kapitlet är alltså ingen egentlig övning utan en redovisning av vad man kan lära sig mera om och var man hittar den information som man behöver.  Det som tas upp nedan hänger inte alltid direkt ihop med FrontPage utan handlar ofta mera om de utvecklingsmöjligheter som finns när det gäller att göra webbsidor över huvud taget.

Två svenska webbplats som är väldigt användbara är IDGs webStudio om webdesign och Mikrodatorns Webbmastern. En annan svensk plats av intresse om man vill göra mer avancerade tillämpningar är Javahuset. Flera originaldokument hittar man hos World Wide Web consortium.

Om du vill läsa mera om just Frontpage så finns det flera böcker om FrontPage på svenska. Man kan t.ex. köpa dem hos den populära Internetbokhandeln Bokus. För att se vilka böcker det finns om FrontPage så kan du t.ex. gå till Bokus för att sedan söka efter ordet FrontPage som ord i titeln.

Pagina är ett bokförlag som har många böcker. Pagina erbjuder t.ex. boken  FrontPage 2000 handboken på svenska av Jesper Ek och Sanna Danell. Man kan på Internet läsa kapitel 11 - Arbeta med webbar ur denna bok.  Stefan Arvidsson och Jesper Ek har också för samma förlag skrivit boken FrontPage 2000 till max. Man kan på Internet läsa kapitel 4 - Databaser med FrontPage ur denna bok.

Dessa två böcker finns också för FrontPage 98. Du kan t.ex. läsa om hur man gör ramar i kapitel 10 ur boken FrontPage 98 Handboken av Jesper Ek hos förlaget Pagina.

FrontPages har också en egen webbplats på svenska hos Microsoft.

I själva programmet FrontPage finns en omfattande information om hur allt fungerar i programmet. Klicka på Hjälp och sedan på Hjälp om Microsoft FrontPage för att testa hur det fungerar.

Nu följer en uppräkning av sådant som det kan vara bra att känna till om man vill lära sig mera om hur man kan editera webbsidor. Oftast erbjuds också länkar till platser som erbjuder mer information och hjälp.

  1. HTML 4. I den här kursen har du inte fått lära dig så mycket om HTML dvs hur koderna som du egentligen lägger in när du gör något i FrontPage fungerar. Om du vill gå vidare för att lära dig mer avancerade tillämpningar så är det ibland viktigt att kunna mer om HTML. En del av det som uppräknas nedan går inte att göra direkt i FrontPage utan enbart med hjälp av koder som du skriver in efter att först ha klickat på HTML-fliken längst ned till vänster. Ibland kan man dock skriva in koder genom att först klicka på Infoga och sedan på Avancerat och HTML

    Om du vill veta mera om HTML så finns också mängder av kurser om HTML på Internet. Jag gjorde för flera år sedan själv en HTML-kurs men den innehåller inte det senaste i HTML 4. Jag har berättat om en del andra HTML-kurser i kapitel 19. IDGs webbstudio erbjuder också en kurs i HTML 4. Hos Webbkonsortiet W3C finns de officiella specifikationerna för html 4.0

  2. Cascading Style Sheets kan läggas in med hjälp av FrontPage. CSS  är det nya och effektiva sätt att bestämma layouten i ett dokument. En del av det som tidigare har gjorts med tabeller kan göras på ett enklare sätt med hjälp av CSS som ej fungerar i gamla webbläsare. Du måste ha minst Netscape 4 eller Internet Explorer 4.

    Du kan läsa mer om CSS om du  klickar på Hjälp-knappen längst upp till höger på menyraden. Välj sedan Hjälp om Microsoft FrontPage. Klicka på Index och sedan på nyckelordet stil. Klicka på intressanta rubriker och läs informationen. Klicka t.ex. på Arbeta med CSS, Skapa en stil för en sida, Skapa en extern formatmall, Använda en speciell stil i ett stycke.

    Du kan läsa mer på svenska om CSS i  IDGs webStudios kurs om CSS. World Wide Web consortium erbjuder naturligtvis också mycket information samt originaldokumenten om CSS

  3. Mallar i FrontPage. Det finns flertalet mallar att välja på när det gäller nya sidor. Klicka på Arkiv på menyraden för att sedan välja Nytt och sedan Sida. Förutom en tom Normal sida finns det 25 andra möjligheter. Om man väljer en mall så behöver man ej göra en del jobb själv för att sidan skall se bra ut. Testa med att skapa några olika nya sidor. Stäng dem sedan utan att spara dem. Innan du skapar den nya sidan kan du bara markera ett alternativ för att till höger vid Förhandsgranskning se hur sidan ungefärligen kommer att vara uppbyggd.

  4. Teman. Teman är förutbestämda layouter med bakgrunder, länkar, knappar mm som passar ihop. Om man inte är designexpert är det svårt att kombinera färger och bilder. Man kan välja Format på menyraden och sedan Tema. Därefter klickar man på något tema till vänster. 

  5. Verktygsfälten. I FrontPage finns flera verktygsfält som du hittills inte har studerat närmare. För att få en överblick av vilka möjligheter som finns kan du  gärna klicka på Visa på menyraden för att sedan visa  olika verktygsfält. 

  6. Microsoft Photo Draw och Microsoft Image Composer. Microsoft Photo Draw är det bildbehandlingsprogram som normalt installeras tillsammans med FrontPage 2000. Microsoft Image Composer var det bildbehandlingsprogram som  installerades tillsammans med FrontPage 98. Om man klickar på Hjälp i Microsoft Photo Draw 2000 så finner man mycket information om hur programmet fungerar. Pagina har gett ut boken PhotoDraw 2000 handboken av Anna Ekinge. På Internet kan man läsa kapitel 6 - Komponera bilder med ritverktygen ur den här boken. Image Composer som hänger ihop med FrontPage 98 kan man läsa om i Kapitel 11 i boken Lättpocket om FrontPage av Jesper Ek och Anna Eking på Paginas förlag.

  7. Rörliga gifs. Med hjälp av Microsoft Gifs Animator, som  installeras samtidigt med Microsoft Image Composer  kan man göra en rörlig gif-fil. Det finns också många andra program som man kan hämta på Internet för att göra rörliga gifs t.ex. hos Tucows under rubriken Image Animators. Man kan också hämta rörliga gif-bilder på Internet t.ex. på Chuck's GIF Animation Site. Här kan man som vanligt klicka på bilden som rör sig med höger musknapp för att sedan spara bilden och visa den på sin egen sida. Vissa rörliga bilder fungerar ej på sidor om man i koderna talar om hur bred och hög bilden skall vara. Tyvärr envisades FrontPage 98 med att lägga in koder om detta även om man försökte ta bort dem.

  8. Javascript. Javascript består av skriptkoder som man lägger direkt bland de andra HTML-koderna. Även när det gäller Javascript erbjuder IDGs webStudio en introduktion. Om du vill infoga ett skript klickar du på Verktyg på menyraden. Sedan väljer du Makron och därefter Microsoft Skriptredigeraren. Den här möjligheten installeras ej vid en normalinstallation. Det finns många Javascript som man kan hämta gratis på Internet för att sedan använda på sin sida. Ibland måste man göra små justeringar eller anpassningar för att det skall fungera i den egna situationen. Vad som skall justeras är oftast väldigt enkelt att förstå även om man inte förstår koderna. Passagens Javahuset erbjuder flertalet Javascripts att hämta. På en hjälpsida för nybörjare kan man läsa om hur det går till.

  9. Java är till skillnad från Javascript ett separat program som skickas till din dator och sedan körs där. Passagens Javahuset erbjuder både en kurs i Java liksom flertalet s.k. Java Applets som man kan hämta och använda på den egna webbsidan. Om du vill infoga ett Java Applet klickar du på knappen Infoga på menyraden. Sedan väljer du Avancerat och därefter Java-applet.

  10. Dynamisk HTML. IDGs webStudio erbjuder också en introduktion till Dynamisk HTML.

  11. CGI. En CGI-script är ett program som körs på en server och normalt på den server där en webbsida finns. Många interaktiva delar på en webbsida kräver att man använder CGI. Ett CGI-script är en fil som man antingen själv måste lägga på den webbserver som man själv har sina sidor på (om man tillstånd till det eftersom en felaktigt gjord CGI-script är en säkerhetsrisk) eller så erbjuds man (ibland gratis) att använda en CGI-script som ligger på samma webbserver eller en annan webbserver. Här är en lista på några tillämpningar som ofta fungerar med hjälp av ett CGI-program.

    • E-mailformulär. Låt en besökare skicka dig ett meddelande genom att fylla i ett formulär.
    • Räknare som visar antalet besök på en sida.
    • Gästbok.
    • Egen diskussionsgrupp på en webbsida.
    • Avancerad sökning efter ord i flera egna kataloger.

    Microdatorns webbplats Webbmastern erbjuder en introduktion till CGI. IDG:s webStudio erbjuder en introduktionskurs om CGI och språket Perl. I Stockholms Universitets Fysikums Internetkurs finns också ett kapitel om CGI liksom i Skolverkets HTML-kurs.

    Man kan hitta mängder av gratiserbjuden (liksom erbjudanden som kostar pengar) av båda slagen på Internet. En webbplats från vilken man kan hitta mängder av sådana erbjudanden är The CGI Resource Index.

  12. Formulär (Forms). Formulär som ibland kräver en CGI-script kan användas till olika saker t.ex. kan man ha ett formulär som när det är ifyllt leder till att  ett e-brev skickas till någon. Det kan vara anmälan till en kurs eller bara ett enkelt meddelande.

    Jag har själv skrivit lite om hur man gör formulär med hjälp av HTML-kodning i min HTML-kurs. I Stockholms Universitets Fysikums Internetkurs finns också ett kapitel om HTML Forms.

    Om man vill göra ett formulär i FrontPage 2000 så kan man få hjälp av en guide. Klicka då på Arkiv och Ny, Sida och välj sedan Guiden Webbformulär.

    En webbplats från vilken man kan hitta en del erbjudanden när det gäller formulär som kräver CGI-scripts är The CGI Resource Index.

  13. Egen gästbok. En egen gästbok kan vara trevligt att ha. Ibland erbjuder Internetleverantören/webbhotellet där man har sina sidor en service med en egen gästbok. Ett företag i Tyskland erbjuder alla gratis en egen gästbok på detta företags server. Många har sina gästböcker hos det här företaget. Företaget finansierar sin verksamhet bl.a. med olika s.k. banners (reklambilder som länkar till ett företags webbplats) som syns längst upp när man går till gästboken.

  14. Egen räknare av besökare. En räknare av antalet personer som har besökt en webbsida är trevligt att ha åtminstone om man har många besökare. En sådan räknare kräver normalt en CGI-script. Ett företag erbjuder alla gratis en räknare som består av en bild som hämtas från detta företags server där CGI-scripten ligger.  Man kan också arrangera det hela så att man lägger en osynlig bild på webbsidan och en synlig bild av räknaren på en annan sida som kan vara hemlig. Detta kan vara bra om man inte får så många besökare och in te vill skylta med detta. Du kan läsa om hur det fungerar på  sidan med erbjudande om egen counter utan egen CGI. Bättre än en enkel räknare är ett ordentligt statistikprogram som kan tala om mycket mer t.ex. från vilka länder besökarna kommer och när besökarna har varit på platsen osv. Thecounter.com erbjuder gratis en sådan service. The CGI Resource Index har också en del länkar till några erbjudanden när det gäller statistik.

  15. Egen webbplats. Skolor i kommunen som inte har en egen webbserver erbjuds normalt plats på IT-enhetens webbhotell. Ofta har man också privat utrymme på någon webbserver genom det abonnemang som som man har med sin Internetleverantör. T.ex. erbjuds de lärare som hyr den s.k. kommundatorn i det Internetabonnemangserbjudande som ingår 10 MB  hos Tele2.

    Det finns idag också en stor mängd webbhotell som erbjuder plats gratis. Hos FreeWebspace.Net kan man få hjälp att hitta ett webbhotell med erbjudande om gratis plats. Mer än 400 webbhotell finns med i databasen. Man kan specificera olika krav på webbhotellet t.ex. att det kan använda FrontPage-extensions vilket kan vara intressant om man vill använda vissa finesser i FrontPage.

    Det är inte alltid som man hittar det man vill ha i gratishotell och gratishotellen fungerar inte alltid perfekt. Det finns emellertid idag flera mer professionella webbhotell som tar betalt och då kan det faktiskt löna sig att betala lite för att få mer professionell service. Just servicen är viktig. Kanske erbjuder webbhotellet statistik när det gäller besökare, möjlighet att använda olika färdiga CGI-scripts, hjälp med att skaffa en egen domän, möjlighet att enkelt lägga in lösenord för vissa sidor mm. Om man vill leta efter ett svenskt webbhotell så kan man t.ex. leta under rubriken Webbhotell hos SUNET. FS-datas www-hotell är ett exempel på den service som kan erbjudas av ett förhållandevis billigt hotell.

  16. ASP. Mikrodatorns Webbmastern erbjuder flera artiklar om ASP t.ex följande introduktion. En utförlig kurs erbjuds av IDG:s webStudio som också tipsar om några andra webbplatser med bra information om ASP.

  17. Databaser. Ibland kan det vara vettigt om man har mycket information att erbjuda denna med hjälp av en databas ungefär såsom en sökmotor t.ex. AltaVista fungerar. Webbsidan skapas då av databasprogrammet när man gör en sökning i databasen. Till vissa sådana "sidor" som ju egentligen inte finns kan man göra länkar och till vissa kan man inte göra några länkar. Med hjälp av ASP kan man använda sig av databaser. Hos Mikrodatorns Webbmastern kan man läsa mer om hur en sådan lösning fungerar.

  18. Plug-ins (Instickningsprogram) är  program som kan startas "inne i" en webbläsare. Normalt fungerar det så att det program som fordras för att göra en plug-in-fil kostar pengar medan det program som behövs för att man skall kunna öppna filen "inne i" webbläsaren är gratis. Om du har skapat och vill infoga en fil för ett Plug-In klickar du på knappen Infoga på menyraden. Sedan väljer du Avancerat och därefter Plugin-program. Läs mer om olika vanliga instickningsprogram i kapitel 4 t.ex. om Flash och Shockwave med vars hjälp man kan få en avancerad multimediapresentation gjord med enkla medel.

  19. ActiveX Controller använder en teknik för att göra sidorna mer levande. Om du vill infoga en  ActiveX Control klickar du på knappen Infoga på menyraden. Sedan väljer du Avancerat och därefter ActiveX-kontroll. Mer ActiveX-kontroller finns t.ex. hos Download.com. Tyvärr är det enbart webbläsaren Internet Explorer som har stöd för ActiveX-kontroller och dessutom måste den som tittar på sidan ha tillgång till ActiveX-kontrollen.

  20. Xml och Office 2000 - Ett nytt och omvälvande sätt att hantera data?

    I Office 2000 kan man  med hjälp av xml använda html som filformat för sina vanliga Word- och Excelfiler. Man kan se filerna i webbläsare som stöder xml såsom Internet Explorer 5 och man kan redigera om dessa dokument senare  i Word eller i Excel. Man arbetar hela tiden med dokumenten och redigerar dem i Word och i Excel.

    Det är väldigt enkelt att i PowerPoint 2000 skapa en bra PowerPoint-presentation i html med hjälp av xml som t.o.m. behåller det flashiga som är så enkelt att skapa i PowerPoint. Jag har lagt upp en testpresentation som kan ses i Internet Explorer 5.  Man kan klicka längst ner till höger för att få helskärm. Sedan går man framåt i presentationen genom att klicka någonstans med musen. I första delen av presentationen har jag gjort så att man kan klicka med musen för att få fram rubrik för rubrik på varje sida. I den andra delen visas hela sidan med en gång. Då fungerar också bildspelet dvs man behöver ej klicka sig fram själv för att komma till nästa sida.

    Just möjligheten för en lära att enkelt göra en avancerad presentation som finns på Internet och som man kan använda sig av var som helst och när som helst även om man inte har med sig sitt material tycker jag verkar intressant för framtiden.

    I Computer Sweden Nr 109 som utkom fredagen den 11 december 1998 kan man i de  två artiklarna "Xml - utmaning för programföretagen" och  "Xml mognar och når nya marknader" läsa om xml som har gjort ovannämnda möjligt. Jag redovisar nedan några citerat från dessa artiklar.

    "Xml håller snabbt håller på att efterträda html som standardspråk på webben. Xml är om ett nytt sätt att hantera data på Internet och i intranät, så nytt och så omvälvande att det påverkar företagens hela strategier."

    "Xml dvs  Extensible Markup Language skapades av W3C, World Wide Web Consortium, och är baserat på sgml dvs
    Standard generalized markup language. Sgml är en internationell standard för att definiera beskrivningen av struktur och innehåll av olika sorters elektroniska dokument. Xml är utvecklat för att använda sgmlgenererade dokument på webben. Xml är egentligen inte ett markup-språk utan ett metaspråk som låter utvecklaren skapa ett eget markup-språk. Till skillnad från html som bara klarar av en sorts dokument, går det att skapa dokument i olika format för webben."

    "Webbkonsortiet W3C som bestämmer vad som ska bli standard på webben har upplöst sin html-grupp sedan den publicerat specifikationerna för html 4.0. I fortsättningen är det xml som gäller!"

    "- Xml och Java lever i symbios och bägge kommer att ha nyckelroller i 2000-talets datavärld, säger Simon Phipps, som är både xml-chef och Javapredikant hos IBM.

    - Hittills har vi enats om tre viktiga förutsättningar för en standardiserad och öppen värld:

    1. tcp/ip i nätverket
    2. webbläsare som klientprogram
    3. javakomponenter som basen för leverantörsoberoende datahantering
    4. xml ger oss den sista byggstenen i form av ett öppet system för att presentera och leverera data

    sa han på en xml-konferens i Chicago i november."

    "Xml är ingen ny företeelse men håller på att mogna, anser analytiker och tillverkare som ser en stor potential i språket. Under den senaste tiden har fler företag meddelat att de kommer att stödja xml i kommande produkter. Microsoft integrerar xml i Internet Information Server, Internet Explorer, Windows 2000 och Office 2000. Det är xml som är själva kittet som gör det möjligt att skapa dokument direkt för webben i kontorspaketet Office 2000. Kommande version av webbläsaren Netscape Navigator stöder också xml. En av fördelarna med xml som brukar nämnas är leverantörsoberoendet. Om en databas lagras i xml så kan den enkelt flyttas från en Oracledatabas till en Microsoftdatabas."

    Mer information om XML kan man få från följande ingångssidor:

    1. W3Cs information om XML
    2. XML Sweden AB har mycket information på svenska bl.a. har man översatt informationen ovan till svenska
    3. The XML FAQ
    4. XML: Overview
    5. IBM:s information om XML
    6. Så fungerar XML - IDG:s webStudio
    7. Är XML bara tomma ord? - IDG:s webStudio
    8. IDG:s webStudio om Internet Explorer 5

Denna sida uppdaterades senast 00-05-17 av
tommy.maltell@pb.edu.jonkoping.se

Länkar:
Kursens ingångssida
Kapitel:  0 1 2 3a 3b 3c 4 5a 5b 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20a 20b 21a 21b 21c 21d 21e 21f 21g 21h 22a 22b 22c 23 26 30 31 32 33 37   
Skolornas portal

©  1999, 2000 Tommy Maltell