Årtal och händelser i Jönköping

Observera att det här är en sida som inte längre uppdateras.

Kronologin finns nu i en databas som också är sökbar.

Där finns också länkar och uppgifter om folkmängden.

Årtal Händelse
1100 Ljungarums kyrka, som fr o m år 1555 kommer att tillhöra  Jönköpings stadsförsamling, härstammar från 1100-talet eller tidigare.
1200 Borgen vid Näs, Visingsöborgen, byggs troligen under 1100-talets andra hälft. Borgen som ligger vid Visingsös sydspets, fungerar under större delen av 1200-talet som den svenska kungamaktens huvudfäste.  Under 11- och 1200-talen vistas kungarna ofta på Visingsö. Här dör 4 kungar: Karl Sverkersson (dödad av Knut Eriksson) , Erik Knutsson (hetsig feber), Johan Sverkersson (sotdöden), Magnus Ladulås (sjukdom).
1283 Jönköpings franciskanerkloster grundas på den plats där länsresidenset och Per Brahegymnasiets gymnastikhus nu är placerade. Antydningar finns om viss undervisning i klostret.
1284 Den 18 maj 1284 utfärdar Konung Magnus Ladulås ett privilegiebrev som ger stadsrättigheter. Invånarna ges rätt att utlysa två årliga marknader. Därmed har invånarna officiellt rätt att driva handel och hantverk. Den ena marknadsdagen skall vara vid S:t Antonii fest den 17 januari och den andra vid S:t Francisci fest den 4 oktober. Detta privilegiebrev är det första av 57 Privilegie- och Frihetsbrev 1284-1650 för Jönköpings stad som finns publicerade i boken "Privilegie- och frihetsbrev samt andra urkunder rörande Jönköpings stad 1284-1785". I boken, som har 468 sidor, finns sammanlagt 284 handlingar.
1288 Stadens borgare får tillåtelse att utvälja 12 män till rådmän, efter vilkas "råd och försyn" hela staden skall rätta sig.
1290 Magnus Ladulås avlider på Näs slott på Visingsö.
1309 Slottet bränns av Magnus Ladulås son hertig Erik vid dennes fejd med brodern kung Birger Magnusson. Slottet återuppbyggs ej. Nu blir det framåt i tiden klostret som får ta hand om en rad förnäma gäster som gästar staden.
1309 Järstorps kyrka är idag Jönköpings stads näst äldsta kyrka. Det äldsta dokumentet om en kyrka på den här platsen är från 1309.
1326 Kumlaby kyrka på Visingsö, Jönköpings kommuns nu enda i gott skick bevarade byggnad från medeltiden, omnämns.
1327 Sydhallands hertig Knut Porse utfärdar ett privilegiebrev som innebär att svenska medborgare t ex Jönköpingsborna har rätt att tullfritt handla på Halmstad.
1332 1332 köper den svenske kungen Magnus Eriksson Skåne och Blekinge. 1341 köper han också södra Halland. 1343 avträder Valdemar Atterdag Skåne, Blekinge och Halland till Sverige. 1360 avträder Magnus Eriksson Skåne, Blekinge och Halland till Danmark. Under perioden då Skåne varit svenskt har inte Jönköping varit någon gränsstad mot Danmark. 
1333 Den 26 december 1333 vidimerar och stadfäster konung Magnus Eriksson de privilegier och artiklar som innehållas i 3 brev av konung Magnus Ladulås t ex brevet av den 18 maj 1284.
1338 Den 29 april 1338 ger Konung Magnus Eriksson vid ett besök i Jönköping borgarna privilegiet att inte behöva betala någon annan tull i Lödöse och Söderköping än dessa städers egna borgare har att erlägga.
1349 I ett privilegiebrev den 11 september 1349 medgiver konung Magnus Eriksson Jönköpingsborna att få använda stadslag på samma sätt som innevånarna i Stockholm. Gällande förbud mot landsköp inskärpes och böter stadgas i fall av överträdelse.
1350 Digerdöden härjar i Jönköping.
1357 Den 28 april 1357 sker efter förhandligar i Jönköpings gråbrödrakloster en förlikning mellan Magnus Eriksson och hans son Erik Magnusson. Förlikningen innebär en riksdelning varvid Jönköping i lkhet med större delen av Småland blir en del av Eriks område medan Finnveden blir en del av konung Magnus område. (Nya strider utbryter dock inom kort och under dem (1359) avlider Erik. Fadern kan därefter förena riket igen).
1360 Rumlaborg i nuvarande Huskvarna övertar 1360-1500 rollen som gränsfäste
1364 Kungarna Albrekt av Mecklenburg och Magnus Eriksson ingår i Jönköping i juli 1364 ett stillestånd som dock bryts snart igen.
1380 Staden bränns och plundras av en norsk-dansk här. Efter branden får Jönköpings borgare skattefrihet i fyra år jämte rättighet till fri avverkning i kringliggande skogar pga den "brand, plundring och förstörelse" som drabbat staden.
1417 I enlighet med ett privilegiebrev utfärdat av Erik Av Pommern den 27 juni 1417 ges Jönköpingsborna rätt till fri utförsel från alla hamnar i de nordiska rikena, vilket betyder att de fritt kan välja mellan Lödöse och Söderköping i Sverige och Halmstad i Danmark.
1434 Engelbrekts trupper intar Rumlaborg
1439 I november 1439 möts i Jönköping ombud för de svenska och danska riksråden för att förklara Erik av Pommern avsatt. Samtidigt förnyas gällande unionsfördrag.
1450 Från mitten av 1400-talet finns det för att ta hand om fattiga och sjuka ett helgeandshus i staden. 
1452 Bygden belägras av en dansk trupp och man får betala s k brandskatt.
1462 Uppgifter pekar på existensen av en stadsskola i Jönköping. Skolan finns bevisligen 1516.
1466 I februari 1466 möts en dansk och en svensk rådsdelegation i Jönköpings gråbrödrakloster för att överlägga om en återförening av de tre nordiska rikena. Någon definitiv unionsöverenskommelse når man ej fram till. Man enas dock om att förnya ett tidigare Jönköpingsavtal om fri samfärdsel mellan rikena. 
1473 Den 29 december 1473 i Jönköping utfärdar riksföreståndaren Sten Sture d. ä. under ett rådsmöte ett nytt privilegium för Jönköping. Den gamla årsmarknaden på Sankt Franciscus dag den 4 oktober byts ut mot en frimarknad på Helga Lekamens dag, torsdagen efter trefaldighetssöndagen. Riksföreståndaren bestämmer också att de tidigare landsmarknaderna i Hultarp, Värnamo och Åsarp, som länge har varit en nagel i ögat på Jönköpingsborna, nu skall förbjudas och avskaffas. Dessutom ger han borgerskapet i Jönköping tillstånd att hålla torgdag varje lördag.
1477 Sveriges första universitet grundas i Uppsala
1503 Den 14 december 1503 avlider Sten Sture den äldre i Jönköping.
1506 Den 5 juni 1506 beviljar riksföreståndaren Svante Nilsson (Sture) bytet av Jönköpingsborgarnas gamla marknad på S:t Antonius dag den 17 januari mot en frimarknad tjugonde dag jul. 
1511 Den 2 februari 1511 plundras bygden av den danske prinsen Kristians armé
1514 Den 2 februari 1514 beviljar riksföreståndaren Sten Sture d.y. kronans stad Jönköping ytterligare två årsmarknader: Sankt Knuts dag (29 juli) och Sankt Bartolomei dag (24 augusti). Dessutom ges rätten att hålla torgdag varje onsdag.
1516 Det äldsta fullt säkra belägget för att en stadsskola har existerat i Jönköping är ett brev av den 23 april 1516 från Linköpings domkapitel till borgmästare och råd i Jönköping.
1517 Den 6 januari 1517 medgivere riksföreståndaren Sten Sture d.y. borgerskapet i Jönköping rätt att fritt föra sitt gods från och till sjöstäderna Söderköping och Lödöse utan erläggandet av tullar och andra avgifter.
1524 Sveriges kung, Gustav Vasa, med svenska rådsherrar, danska riksråd och representanter från tyska hansestäder har underhandlingar i staden.
1524 Den 14 augusti 1524 stadfäster konung Göstav (Gustav Vasa) Jönköpings privilegier och friheter, som blivit givna av framfarne konungar och herrar, särskilt fri seglats till Nya Lödöse, Söderköping och annorstädes. Jönköpingsborgarna får alltså fortsatta rättigheter att tullfritt bedriva utrikeshandel över hamnarna i Söderköping och Nya Lödöse.
1526 Utvalde konung Göstav  (Gustav Vasa) medgiver att den marknad, som dittills hållits i Jönköping tjugondag jul (13 jan.), framflyttas till söndagen näst efter vitasöndag (dvs andra söndagen i fastan) med bibehållandet av den förras alla fri- och rättigheter.
1529 April 1529: Västgötaherrarnas uppror mot Gustav Vasa. Jönköpings borgmästare, Nils Arvidsson, sviker sina västgötska bundsförvanter och kungen segrar. 
1529 Gustav Vasa sammanslår helgeandshuset och klostret till en enda institution: Jönköpings hospital.
1542 Jönköpingsborna deltar ej aktivt i Dackeupproret. Jönköping blir under upproret en fast punkt för kungens krigsföretag mot de upproriska.
1544 Gustav Vasa beslutar att uppföra en fästning i Jönköping
1548 Konung Gustav I tilllåter undersåtarna i Jönköping att bruka och behålla de marknader på landsbygden i Småland och Wästergötland, som de förut haft i Värnamo, Hultatorp och Hälgestad, dock med förbehåll, att de skulle "skäligen" handla och köpslå, icke bedriva någon fördärvlig handel.
1555 Sanda och Ljungarums socknar sammanslås och läggs som annex under Jönköping.
1558 Stadens kyrkoherde blir chef för ett eget stift. Detta stift finns bara under åren 1558-1568.
1563 Nordiska sjuårskriget utbryter vilket påverkar Jönköping.
1567 Ett danskt anfall mot staden fördröjs den 31 oktober 1567 vid Dumme Mosse. Jönköpingsborna hinner bränna sin egen stad och dess nyanlagda fästning. De hinner också sätta sig i säkerhet på Visingsö tillsammans med artilleri och förråd. Svenskarna har också rivit upp broarna öster om staden och man har låtit bränna de kringliggande bondbyarna och drivit undan så gott som all boskap i trakten. Det medför att danskarna efter att ha intagit staden har svårigheter att försärja trupperna. Danskarna lämnar staden den 5 november.
1570 Efter Nordiska sjuårskrigets slut återuppförs Jönköpings stad ganska snabbt.
1570 Den 3 januari 1570 upplåter Johan III till staden, för byggandet av ett hospital i stället för det som fienden förstört två år tidigare, den s k själagårdstomten, vilken förut legat under kyrkorna.
1592 Viktor Rydbergs skrift "Det forna Jönköping" i kalendern Svea 1881 handlar om Jönköping i augusti 1592. Länken till vänster går till denna skrift som i sin helhet finns tillgänglig på Internet.
1595 Renoveringen och ombyggnaden av fästningen startar på allvar. Resultatet blir en kombinerad slotts- och fästningsanläggning.
1596 Den 20 mars 1596 stadfäster och bekräftar riksföreståndaren hertig Karl av Södermanland Jönköpings privilegier och friheter, förunte av framfarna konungar och regenter. Detta stora privilegiebrev markerar en klar nyordning i förhållande till den politik som statsmakterna under den närmast föregående tiden fört mot Jönköping. Hertigen tar ställning till Jönköpingsbornas förmån i de konflikter som uppstått mellan dem och andra städers borgare. En rad av marknader skall avskaffas t ex markanderna i Eksjö, Vetlanda och Fällinge i Västbo. Marknaderna i Värnamo och Vrigstad får dock bestå men nu som enskilda markander för Jönköpingsborgarna som alltså får ensamrätt till handeln där. 
1600 I de stadsprivilegier för Eksjö som utfärdas i juni 1600 av hertig Karl tillförsäkras Eksjös borgare rätt till att bruka marknaderna i Vimmerby och Vetlanda. Detta står i strid med Jönköpings privilegier av 1596. Marknaden i Vetlanda skulle enligt Jönköpings privilegiebrev avskaffas.
1604 Den 20 mars 1604 på riksdagen i Norrköping utfärdar Karl som nu blivit konung Karl IX en rad privilegier för Jönköping t ex följande: Borgarna befrias från införseltull på alla varor som de själva importerar. De skall fritt få segla till alla främmande städer, både till vänner och fiender, samt få utföra ur riket alla varor utom spannmål.
1609 Kung Karl IX övernattar i slottets södra flygel med utsikt över Munksjön, då han som siste svenske kung rider den gamla eriksgatan.
1612 Kristian IV, hemsöker i juli 1612 med danska trupper Jönköping, men svenskarna har återigen själva bränt ned staden. Stadens borgare söker återigen skydd på Visingsö. Jönköpingshus står kvar i oskadat skick. I övrigt är staden lagd i aska. 
1612 Gustav II Adolf bestämmer att staden efter branden av militära skäl skall förflyttas från väster till "sanden" öster om Vindbron.
1614 I Kunglig skrivelse av den 18 februari 1614, Jönköpings fundationsbrev, skänker Gustav II Adolf till staden byn Jädra (ett område österut) för att Jönköping skall komma sig för och ånyo uppstå på Sanden emellan sjöarna vid slottet.
1615 I kungligt brev den 28 juni 1615 får borgerskapet i Jönköping 200 daler till uppbyggande av kyrka och skola. Jönköpings borgerskap befrias också från Älvsborg lösen under tolv år. Skolhuset blir en enkel träbyggnad som troligen ligger på kyrkoplanen. Denna byggnad ersätts av en ny träbyggnad år 1632 troligen på kyrkoplanens nordvästra del. 
1620 Gustav II Adolfs stora privilegiebrev för Jönköpings stad, daterat Stockholms slott den 26 april 1620 utgörs av sju stora pergamentsark vikta till fjorton blad innehållande 49 olika punkter.  I boken "Privilegie- och frihetsbrev samt andra urkunder rörande Jönköpings stad 1284-1785" kan man på sid. 83-111 läsa hela privilegiebrevet.
1620 Gustav II Adolf grundar ett vapenfaktori för tillverkning av vapen, verktyg och harnesk och ungefär samtidigt anläggs ett antal klädesfabriker, s k vantmakerier, för krigsmaktens behov.
1623 Sveriges första gymnasium startar i Västerås
1625 I början av 1620-talet påbörjas byggandet av den inre kanalen på öster. I kanalen ingår en inre hamnbassäng, Breda hamnen, som är belägen där Östra torget nu ligger.
1630
1634 Göta Hovrätt instiftas den 5 november 1634 och förläggs till Jönköping. Till en början har hovrätten sina sammanträden på slottet men 1640 flyttas dessa till rådhuset och 1650 till den egna byggnaden.
1636 Jönköpings regemente (start 1623) deltar i trettioåriga kriget. En hävdatecknare skriver att slaget vid Wittstock 1636 är regementets stoltaste minne.
1636 På Visingsö startar Per Brahe d y en privatskola. Samma år invigs Brahekyrkan på Visingsö.
1637 Artilleriregemente förläggs till fästningen
1639 Genom en delning av ett större län skapas Jönköpings län och landshövdingen får sitt residens på Jönköpings slott. Uppdelningen av Småland skiftar dock därefter fram till 1687 då Erik Dahlberg blir landshövding. Därefter är Småland definitivt uppdelat i tre län.
1639 Det finns i staden 94 mästare varav 20 grytstöpare, 14 skräddare och 10 knivsmeder. 75 personer är sysselsatta i vantmakeriet. 
1643 Växjö får ett gymnasium.
1645 Freden i Brömsebro. Jönköpings roll som gränsfästning minskar då Halland övergår från Danmark till Sverige.
1649 Kristine kyrka börjar byggas. Den 24 juli läggs grundstenen.
1649 Jönköpings gamla stadsskola ombildas till en fullständig 4-klassig trivialskola med tillhörande skriv- och räkneklass.
1650 Hovrätten flyttar in i Hovrättshuset. Den 27 september 1650 hålls den först sessionen i den egna byggnaden.
1650 Jönköping drabbas av svåra översvämningar.
1652 Den 24 januari 1652 blir Gränna stad
1656 Per Brahes skola på Visingsö flyttar in i Kumlaby kyrka. Tornspiran kapas och får en plattform för astronomiska observationer.
1658 Februari 1658: Freden i Roskilde. Jönköpings roll som gränsfästning är slut då Sverige får även Skåne och Blekinge.
1661 Jönköping drabbas av svåra översvämningar.
1663 Gamla Braheskolan på Visingsö uppförs först som tingshus. Från 1680 inhyser byggnaden ett gymnasium. (Byggnaden är numera museum). 
1665 Hovrättsbyggnaden blir fullt färdig.
1666 Lunds universitet grundas 1666 för att bidra till försvenskningen av de provinser som erövrats från Danmark 1658.
1673 Kristine kyrka invigs den 20 april 1673.
1680 Per Brahe d y dör 78 år gammal. Redan samma år börjar Karl XI:s reduktion av kronogods. Braheegendomarna dras 1681 in till kronan, men grevens skola på Visingsö skonas.
1687 Erik Dahlberg är landshövding 1687-1693. Småland är definitivt uppdelat i tre län.
1689 Husqvarna Gevärsfaktori grundas. En del av faktoriet flyttas från Dunkehallaån till Huskvarna pga att man där kan erbjuda en bättre och jämnare tillgång på vattenkraft.
1691 Vid en stor stadsbrand som börjar på natten mellan den 26 och 27 februari 1691 brinner båda de två rådhus av trä som har uppförts omkring 1620 och på 1680-talet. Rådhusen läggs helt i aska. 19 av Torgkvarterets hus förstörs helt eller delvis. 
1693 Karl XI vill behålla och förbättra skolan på Visingsö. 1692 låter han efter rekommendation av landshövding Erik Dahlberg utvidga skolan. Den 21 september 1693 börjar Karolinska gymnasiet i Visingsborg sin verksamhet i det nyreparerade tingshuset nära Kumlaby kyrka. Det är ett mindre gymnasium med blott två lektorer. Den gamla skolan fortsätter som Kunglig trivialskola med undervisning i Kumlaby kyrka.
1695 Åren 1691-1695 uppförs ett nytt skolhus till trivialskolan efter ritningar av Erik Dahlberg, nuvarande Kristinagården, Östra Storgatan 43.
1697 Jönköpings drabbas av översvämningar. Vattnet stiger upp i källarna och Kristinakyrkans gravar.
1699 Gamla rådhuset, ritat av landshövding Erik Dahlberg, är inflyttningsklart.
1709 Västerbrunn tas i bruk.
1710 1300 danska fångar kommer till staden efter slaget vid Helsingborg. De danska fångarna inkvarteras i jönköpingsbornas hem, där det redan tidigare bor ryska och polska fångar sedan flera år tillbaka. 
1710 Böldpesten härjar
1711 De flesta av de 859 som avlider under året dör i böldpesten.
1716 Den 22 augusti 1716 brinner rådhuset. Rådhuset blir "merendels i aska lagd". Inte förrän den 11 januari 1726 återinvigs rådhuset.
1730 Natten till den 1 augusti 1730 ödeläggs skolhuset vid en stor brand i staden. Endast de brända yttermurarna står kvar. Västra delen av Kyrkokvarteret brinner ned liksom ett tiotal gårdar på båda sidor  om Storgatan öster och nordöst om Hovrättstorget. Skolan inhyses i tio år provisoriskt i Rådhuset. 1741 kan man flytta in igen efter återuppbyggnaden. Skolhuset blir inte fullständigt restaurerat förrän 1744.
1735
1737 Slottet på fästningsområdet brinner och återuppbyggs aldrig.
1741 Skolhuset är återuppbyggt.
1750 Hantverket blomstrar. Antalet hantverkare (mästare och anställda) är 324. Staden är 6:a bland landets städer. Industrin är blygsam. 
1757   
1759 De första sex husen av de åtta husen i Smedbyn (Faktoribyn) uppförs. Byn utgör den första stadskärnan i Huskvarna. De 8 husen står fortfarande kvar på sin ursprungliga grund. 
1763 Österbrunn tas i bruk.
1763 Invånarantalet är troligen 3000 under kortare perioder under perioden 1760-1790
1769   
1772
1777 Länslasarettet inrättas i närheten av hospitalet vid Talavid. Lasarettsbyggnaden av trä med två våningar står färdig i oktober 1777. Patienter med könssjukdomar tas emot men vanliga åkommor behandlas ej.
1777 1774-77 byggs en ny bostad för hospitalets föreståndare som därför kallas Sysslomannabostaden. Tidigare har man trott att byggnaden som idag har adressen Västa Storgatan 37 är Johan III:s hospital som uppfördes redan 1570. Detta är inte sant. I byggnaden inryms sedan 1963 Viktor Rydbergsmuseet som sköts av Gudmundsgillet - Jönköpings hembygdsförening.
1778 Den 10 januari 1778 utkommer Jönköpings första tidningsnummer. Jönköpings Allehanda upphör troligen samma år. Nr 33 från den 29 augusti är det sista nummer som finns bevarat på Kungliga Biblioteket.
1785 Natten mellan den 23 och 24 november brinner det i östra stadsdelen väster om torget. Ett fyrtiotal gårdar brinner ned. Rådhuset förstörs till största delen. De båda flyglarna förstörs. 1794 kan Rådhuset åter tas i bruk. Rådhuset får nu en förenklad utformning.
1790 Lördagen den 6 februari 1790 brinner det i östra stadsdelen öster om torget och efter branden står när det gäller Kristine kyrka i stort sett endast murarna kvar. Kyrkans höga tornspira förstörs. 70 större hus samt flera mindre byggnader brinner. Byggnader på tillsammans 137 hustomter eller omkring 2/3 av stadens samtliga tomter ödeläggs. 
1791 I början av 1790-talet byggs Stedtska gården med adress Östra Storgatan 39.
1791 Omkring 1791 byggs Klockaregården med adress Östra Storgatan 45. En om- och tillbyggnad sker på 1850-talet. 
1793 Antalet hantverkare (mästare och anställda) var 311.
1793 Kristine kyrka kan efter återuppbyggnaden åter tas i bruk.
1797 Den 7 januari 1797 utkommer Jönköpings Allahanda igen men nu med en ny utgivare. Tidningen är till att börja med ett veckoblad. Den utkommer sedermera både onsdagar och lördagar men den upphör 1803.
1799 Fries- Queckfeldtskagården med adressen Östra Storgatan 49 består ursprunligen av två fastigheter som byggs 1790 och 1799. De sammmanbyggs vid 1800-talets början.
1800 Artilleriregementet som funnits i staden sedan 1637 flyttas till Göteborg.
1805
1807 Den 14 juli 1807 utkommer Jönköpings Tidning med sitt första nummer. Utgivare är J P Lundström.1884 upphör den samt uppgår i Smålands Allehanda.
1809 Den 10 december 1809 sluts i landshövdingeresidenset, som ligger bakom (gamla) rådhuset, freden mellan Danmark och Sverige efter fälttåget i danska Norge. Unionen med Norge inleds dock först efter freden i Kiel 1814. Huset på Östra Storgatan 40 byggs 1788-90 och är landshövdingeresidens 1801-1817. Sedermera kallas huset socitetshuset eller stadshuset.
1810 Huset på Östra Storgatan 48 byggs.
1811 Skolan på Visingsö med tillhörande mindre gymnasium upphör.
1814 Hushållningssällskapet börjar sin verksamhet.
1815
1816 Snusproduktionen utgör 73 % av hela industrins värde och denna dominans bibehålls under flera årtionden
1818 Vallen på Förborgen i den gamla fästningen genombryts och Västra Storgatan förbinds med Vindbron genom en rak väg.
1819 Landshövding Lars Hierta inköper gården med nuvarande adressen Östra Storgatan 59. 1825 köper kronan gården och byggnaden blir officiellt landshövdingeresidens fram till 1886.
1820
1821 Fr o m höstterminen ersätts den gamla trivialskolan av ett elementarläroverk.
1822 Husqvarna Gevärsfaktoris ägare inrättar en Bell-Lancaster Skola eller "Vexelundervisnings Anstallt".
1822 Göta kanal är färdig mot havet i väster.
1824 Trähuset där Jönköpings äldsta folkskola, Lancasterskolan, ligger uppförs på Kanalgatan 20. Det är en växelundervisningsskola där äldre elever lär de yngre fram till 1846 och folkskola 1846-1870.
1825 Den 2 mars 1825 invigs Jönköpings teater.
1828 Den 25 april 1828 får staden tillstånd att ta material från fästningsvallarna norr om landsvägen för att fylla Breda hamnen.
1829 Jönköpings Simsällskap instiftas. Simentusiasten Gustav Larsson är sällskapets simlärare 1847-1896.
1830 1828-1830 igenfylls Breda hamnen och Nya (nuvarande Östra) torget skapas på samma plats. Hamnbassängens norra del lämnas dock kvar, och denna kallas i dagligt tal Fyrkanten.
1830 1830 byggs huvudbyggnaden på Gyllenskeppska gården, Östra Storgatan 41, av tegel. Det är östra stadsdelens äldsta bevarade boningshus av sten. Sysslomannabostaden på väster, som också är i sten blev färdig 1777.
1831 Jönköpings stads och läns sparbank startar
1831 Den 19 juli 1831 är större delen av Jönköping översvämmad
1832 Göta Kanal är färdig
1834 I augusti 1834 härjar koleran i Jönköping. 636 personer avlider.
1835 Arbetsskolan för flickor (Gamla flickskolan) startas. Verksamheten drivs först i en hyrd lokal men 1844 inköps en egen fastighet belägen på Kanalgatan 28. 1846 uppgår skolan i folkskolan och lokalen används till 1900.
1835 Den 27 februari 1835 får man tillstånd att rasera fästningsverken utmed Munksjön, så att man kan få tillräckligt med sten till hamnbygget.
1835 Branden i västra stadsdelen i augusti 1835 medför stor förödelse på Förborgen. 11 större gårdar och 27 lador och magasin brinner ned på stadens område.
1836 En ny hamn färdigställs i Vättern under åren 1833-1836
1837 Jönköping får en drätselkammare som ska ha hand om stadens ekonomi.
1837 Smålands Privatbank startar
1839 Jönköpings läns brandförsäkringsbolag grundas
1840   
1841 Den 4 september 1841 förevisar L J Benzelststierna i Jönköping fotograferingens konst. Daguerreotypin innebär att man på en silverplåt framkallar bestående bilder.
1841 Kemiprofessor Pasch i Stockholm uppfinner säkerhets- tändstickan i början av 1840-talet. Han har dock inte möjlighet att tillverka sin uppfinning i stor skala.
1842 Kronans gevärs- och artilleriförråd flyttas från Jönköping till Karlsborg.
1842 Allmän folkskola införs. Det dröjer dock till 1846 innan man i Jönköping omformar stadens skolväsen efter de nya reglerna.
1842 Allmänna Brand (försäkringar) startar. Först 1940 byggs kontoret på Östra Storgatan.
1843 Den 14 augusti 1843 upplåter Kungl Maj:t till staden området norr om (Västra) Storgatan, som har tillhört Förborgen med förbehållet att det ska bli en park (Hamnparken).
1843 I november 1843 grundas tidningen Jönköpingsbladet av Janne Lundström (son till utgivaren av Jönköpings Tidning) och Johan Sandvall. Tidningen upphör 1872 och övergår till Jönköpings Dagblad som upphör 1875.
1843 Carl Jonas Love Almqvist, som då och då bor i Jönköping, skriver i romanen Tre fruar i Småland (Lundströms tryckeri) om staden. 
1844 Postverket köpere en fastighet vid torget dit postkontoret flyttas. 
1845 Bröderna Lundström startar en tändsticksfabrik
1847 Storckenfeldtska skolan startas av Aurora Storckenfeldt.1858 flyttar skolan in i huset Fridhem på Målaregatan 14. Skolan finns där tills den upphör år 1909.
1848 Bröderna Lundströms tändsticksfabriks nya lokaler vid Vättern står färdiga.
1849 Hamnparken blir färdig.
1850 Man kan vid Jönköpings läroverk få de förkunskaper som krävs för universitetsstudier. Tidigare har man varit tvungen att resa till Växjö.
1850 Den 13 december 1850 överlämnar staten all sin mark utanför fästningsmuren till staden med krav på att den skall användas dels till parkområde för stadens förskönande och dels till skolhus med botanisk trädgård.
1853 Koleran drabbar återigen Jönköping och 308 avlider i sjukdomen.
1853 Jönköpings Traktatsällskap skapas. 1861 ombildas det till Jönköpings missionsförening. Sedermera får man namnet Svenska alliansmissionen. 
1854 Den 1 mars 1854 brinner det i östra stadsdelen. 16 gårdar läggs i aska. Efter branden anläggs Norra Strandgatan.
1855 Jönköpings kristliga ynglingaförening bildas samma år som KFUM:s världsförbund. Svenska KFUM bildas först 1877.1903 inköps fastigheten på Östra Storgatan 38. 1-2 februari 1913 invigs en nybyggnad mot Smedjegatan. Sommarhemmet Vidablick invigs 1940. 1968 invigs huset på Ö Storgatan 37. Våren år 2002 beslutar man ånyo att flytta till ett större hus för att där skapa ett Ungdomens hus (L2).
1855 25-26 september 1855: Brödupproret
1855 Den 12 oktober 1855: J. E. Lundström har erhållit patent på 6 års tid på säkerhetselddon eller strykstickor utan fosfor.
1856 Efter Brödupproret flyttas torghandeln från Hovrättstorget till Nya Torget (Östra Torget).
1856 Den 1 september 1856 invigs den nya telegrafstationen.
1857 Pga att staden måste skaffa lämpliga byggnadstomter efter branden 1854 bifaller riksdagen den 12 maj 1857 upplåtandet av fästningsområdet mellan Västra förstaden och Munksjön till staden. Verkställandet av överlåtelsen kräver ytterligare några kungliga brev av vilket det viktigaste är av den 15 mars 1862.
1857 Koleran härjar återigen i Jönköping. 178 dör. Första dödsfallet: 15/9.
1858 Som utvärdshus i större skala öppnas Stora Limugnen. Stora Limugnen låg vid Kungsgatans östra del ned mot Munksjön och norr därom.
1858 Konventikelplakatet avskaffas vilket medför att frireligiösa kan arbeta öppet och bilda egna organisationer.
1859 Jönköpings Mekaniska Werkstad (Jönköpings gjuteri) grundas av bröderna Lundström och F G Sandwall. 
1859 I december 1859 överflyttas fångarna till det nya cellfängelset som ligger på den södra delen av den plats där Jordbruksverket numera har sina lokaler. 
1860 Den 1 januari 1860 öppnar Jönköpings Hotell (nuvarande Stora Hotellet).
1860 Fram till 1860 är nästan hälften av de anställda inom landets tändsticksindustrier under 15 år.
1860 Missionshuset uppförs där Stadsbiblioteket nu ligger. Fr o m 1877 kallas denna byggnad Gamla missionshuset.
1860 Antalet hantverkare (mästare och anställda) är 333
1862 Staten överlämnar resten av fästningsområdet till staden med full äganderätt. Kraven när det gäller användningen kvarstår. Staten säger också att torg inte får anläggas inom området och att staten förbehåller sig tomtmark för fängelse, länsresidens, järnvägsstation och spannmålsmagasin.
1862 Fotografien slår igenom på allvar. Två fasta fotoateljéer kommer till. Sedan några år kan man göra fotografier på papper.
1862  Jönköpings första förskola öppnas. Initiativtagare är Ebba Ramsay. Lokal erbjuds kostnadsfritt i Gamla missionshuset.
1862 Munksjö pappersbruk grundas av Johan Edvard Lundström och publicisten och industrimannen Lars Hierta
1862 Den 27 november 1862 tas stadens nya 114 lyktor för gasljus i bruk. Alla är tända till kl 23 och 41 av dem lyser hela natten.
1862 I december 1862 väljer Jönköping för första gången stadsfullmäktige. Alla som betalar skatt i staden har rösträtt (såväl privatpersoner som bolag). Den som har högre beskattningsbar inkoms har fler röster. Högsta antalet röster för en väljare är 596.
1862 Jönköpings läns landsting startar sin verksamhet.
1863 Den 1 december 1863 öppnas järnvägslinjen Jönköping-Mullsjö
1863 Västra folkskolans har sedan starten 1860 hyrt lokaler på Barnarpsgatan. 1863 uppförs den första egna skolbyggnaden på den plats mitt emot Domstolsverket i kvarteret Globen där Per Brahegymnasiet nu har lokaler.
1863 De första fem småskolorna inrättas. Undervisningsgrupperna delas upp i småskolan, som är tvåårig och folkskolan, som är tre- eller fyraårig.
1863 Mamsellerna Johanssons (flick)skola startar på Östra Storgatan 54
1863 Den 7 februari 1863 brinner Strands väveris stora fabriksbyggnad ned.
1864 Den 1 december 1864 är hela järnvägslinjen Falköping-Jönköping-Nässjö klar. Södra stambanan invigs. Man kan nu åka tåg sträckan Stockholm-Falköping-Jönköping-Nässjö-Malmö. Den sträckan kan inte avverkas på en dag. Därför stannar tåget över natten i Jönköping. Tändsticksindustrin har stor nytta av förbindelsen.
1864 Växelundervisningen avskaffas
1865 Den 17 januari 1865 kommer Jönköpings-Posten ut för första gången (som en veckotidning).
1865 Stadens nya vattenledning på höjderna sydväst om centrum öppnas till allmänt begagnande den 2 november 1865.
1866 Mekanikern Lagerman erhåller patent under 14 år på tändstickstillverkning "medelst maskineri utan handarbete".
1866 Koleran drabbar återigen staden. 53 dör totalt. 1:a dödsfallet: 24/8. Skolstarten den 28 augusti vid Jönköpings högre elementarläroverk uppskjuts.
1867 Jönköpings Elementarskola för flickor (Östra flickskolan) startar i februari.
1867 Den nya läroverksbyggnaden (som numera är Jönköpings rådhus) står klar. Den rymmer 500 elever istället för 200 i den gamla Braheskolan Invigningen sker den 7 juni 1867.
1869 Svår missväxt drabbar landsbygden. Många Jönköpingsbor utflyttar till USA.
1869 Järnhandlarna i staden säljer cyklar.
1869 Hovrättens arkivbyggnad blir färdig.
1870 Först den 31 oktober 1870 anslås de medel som behövs för att avsluta raseringen av fästningsverket. 
1871 Nuvarande Rådhusparken börjar skapas delvis på den plats som tidigare har kallats Svintorget och där torghandel har bedrivits.
1871 Östra folkskolans första byggnad står klar.
1872 Rådhusparkens centralpunkt, den pampiga gjutjärnsfontänen som är stadens första offentliga prydnadsverk, kommer på plats. Kaskaderna spelar första gången den 17 juni 1872.
1873 Gamla Västra Torget, där Sofiakyrkan kommer att byggas med invigning 1888, blir salutorg.
1874 Järnvägssträckan Nässjö-Katrineholm är färdig och förkortar förbindelsen Malmö-Stockholm. Jönköping ligger åter vid sidan och Stora Hotellets förlorar förbindelsens övernattningsgäster. Invigningen av Östra Stambanan sker i Nässjö den 18 november 1874.
1876 Nya rymliga missionshuset, några hundra meter sydost om det gamla missionshuset, invigs på julafton 1876. Den ursprungliga Jönköpings missionsförening, som sedermera får namnet Svenska Alliansmissionen, får sin fasta punkt i det nya stora missionshuset.
1877 Det nya länslasarettets byggnad på väster i närheten av brandstationen står färdigt.
1877 Den 1 september 1877 öppnas nya järnvägsbandelen Halmstad-Nässjö-Jönköping
1878 Stadens läroverk benämnes högre allmänt läroverk.
1878 Tekniska yrkesskolan startar sin verksamhet.
1878 Från Husqvarna avsänds till utlandet för första gången ett parti där tillverkade symaskiner.
1879 Hayska ridhuset, i hörnet av Trädgårdsgatan och Nygatan, står färdigt. 
1880 Smålands Allehanda utkommer med sitt första officiella nr den 2 januari 1880 
1880 Jönköpings stadsmissionsförening bildas.
1880 Jönköpings andra tändsticksfabrik (Jönköpings östra fabriker) anläggs.
1881 Den 7 februari 1881 invigs Västra folkskolans andra byggnad, nuvarande Sofiaskolan. Tekniska yrkesskolan flyttar in i den gamla byggnaden.
1881 Läroverkets gymnastikhus uppförs.
1881 Ett luftskepp lyfter på aftonen från Stora Limugnen och hamnar efter 12 minuters seglats vid Sanna.
1882 Den 1 mars 1882 är alla telefonledningar till alla abonnenter inom staden klara.
1882 Den 1 maj 1882 skänker bruksägaren Ljungqvist på Munksjö och hans maka till staden tomtmark och 50 000 kr att användas till inrättande av praktisk hushållsskola för unga kvinnor. Skolans namn ska vara Idas skola.
1882 Västra tändsticksfabriken (Jönköpings tredje tändsticksfabrik) , på Torpas ägor, är nu helt färdig.
1882 Huset på Klostergatan 29 står färdigt uppfört av bagaren Carl Bäckdal. I huset finns sedan mycket länge Annie Johanssons hembageri.
1883 Epidemisjukhuset på V Storgatan står färdigt. Byggnaden kommer efter 1919 att inrymma småskoleseminarium samt från 1935 stadsbiblioteket.
1883 Det nya Vedtorget, den plats där Östra Tullen tidigare legat, stensätts.
1884 Jönköpings Roddsällskap bildas den 19 januari 1884.
1885 Jönköpings Västra Elementarläroverk för flickor (Santessonska skolan) startar
1885 I april 1885 köper Jönköpings tändsticksfabriks AB  AB Jönköpings östra fabriker.
1886 Östra flickskolan som startades 1867 får nya lokaler på Norra Strandgatan 40. Invigning sker den 31 augusti 1886. 1950 flyttar Tekniska gymnasiet in i samma byggnad. 
1886 Landshövdingen flyttar in i det nya länsresidenset vid Skolgatan. Det flaggas för första gången på nya länsresidensbyggnaden den 31 maj 1886.
1887 Den 4 oktober 1887 strålar elektrisk belysning för första gången i stadshusets lokaler.
1888 Den 8 april invigs Sofiakyrkan. Kyrkan har byggts på det område som tidigare har kallats Västra torget. 
1888 Torghandeln flyttas till Järnvägstorget som stensätts. Där har man handel på lördagarna ända tills nuvarande nya Västra Torgets tillkomst 1925.
1888 Kanalen byggs om 1881-1888 och efter ombyggnaden är kanalen lika bred överallt och "Fyrkanten" finns inte kvar.
1888 Detta är ett år då många Jönköpingsbor utflyttar till USA
1888 Den 17 juli 1888 går en av grundarna av tändsticksindustrin i Jönköping, John Edvard Lundström, ur tiden.
1889 Den 2 januari 1889 är första dagen med det nya metriska mått- och viktsystemet.
1889 Fria lördagseftermiddagar i Huskvarna Vapen från juli. Hittills hade arbetet slutat kl 18, nu kl 14.
1889 Olika farsoter härjar svårt. Svårast är det med lungsjukdomarna.
1890 Att de sista resterna av Jönköpings gamla fästning nu är tillintetgjorda kan man läsa i Smålands Allehanda den 5 mars 1890.
1891 Man telefonerar för första gången i Huskvarna och Husqvarna fabriker får elektriskt ljus.
1891 Norra Folkskolans, nuvarande Talavidskolans, byggnad uppförs åren 1889-1891.
1892 Rikstelefonen Jönköping-Göteborg öppnas.
1893 Den 11 maj 1893 invigs den nya begravningsplatsen på Dunkehallarplatån.
1893 Arbetet påbörjas med att genom en omfattande utfyllnad skapa en kaj som avskiljer bebyggelsen på Öster från Munksjön.
1894 Jönköpings hamnstation uppförs. Därifrån åker man mot Vaggeryd och Halmstad. Jönköping-Vaggerydsbanan invigs den 19 november 1894. 
1894 Den smalspåriga Gripenbergsbanan startar med trafik mellan Jönköping Ö och Huskvarna (Rosendala).
1895 Den 21 september avlider "Jönköpings störste son" Viktor Rydberg.
1895 "Vätterns fånge" Motala Express är färdigbyggd. 
1896 Centralskolan i Huskvarna, nuvarande Alfred Dalinskolan, öppnas
1896 En ny svängbro över kanalen blir tillgänglig för allmänheten fr o m den 1 maj 1896.
1896 13 september 1896: Stadsfullmäktige har upplåtit ett område av betsmark och bergknallar till Stadsparken som invigs denna dag då Jönköpings roddsällskap, bildat 1884, arrangerar den första idrottstävlingen (friidrott) i Jönköping. 
1896 Månsarpsskolans äldsta byggnad byggs.
1897 Den 11 juli 1897 uppstiger Andrée med sin ballong mot Nordpolen.
1897 Den 28 december 1897 äger den första filmförevisnigen i Jönköping rum i Betania på Fabriksgatan 14. Huset ägs av NTO-logen Wetterns ros. 1898 övergår äganderättten till huset till baptistförsamlingen.
1898 Andra Göta artilleriregemente sedermera A6 placeras invid staden. Artilleriets nybyggnader invigs den 6 april 1898.
1898 Jönköpings brand- och polisstation står färdig. Redan 1893 har det inrättats en fast brandkår på ca 40 man. Tidigare har gällt allmän värnplikt vid brandbekämpning.
1898 Den 10 september 1898 invigs Viktor Rydbergsbysten (i nuvarande Rådhusparken).
1899 Stort lantbruksmöte, industriutställning i Jönköping. Utställningens huvudbyggnad är (dåvarande) läroverket.
1900 Gripenbergsbanan sträcker sig nu ändra fram till Vireda.
1900 Slättenskolans nuvarande gymnastikbyggnad byggs.
1901 Östra folkskolans nya byggnad invigs den 16 januari 1901
1901 Jönköpings första biograf öppnar i den Kruckenbergska gården öster om Vindbron.
1901 Smålands Folkblad (Tidning för Smålands arbetare) kommer ut för första gången i november 1901. Tidningen kommer ut sista gången som vanlig dagstidning den 4 september 1991.
1901 Jönköpings första idrottsplats (som senare efter en del ombyggnader kommer att kallas Stadsparksvallen) iordningställs i Stadsparken. Den 30 januari 1901 bildas Jönköpings (allmänna) idrottsförening.
1902 I januari 1902 invigs det nya länslasarettet efter en utbyggnad.
1902 Den 27 april 1902 öppnas i Stadsparken Jönköpings Turisthotell som senare kommer att bli mer känt som restaurang Alphyddan. Alphyddan rivs 1965.
1902 Den 30 augusti 1902 öppnas Bäckaby Kyrka i Jönköpings Stadspark för besökare.
1902 Den 30-31 augusti 1902 är det i Stadsparken i Jönköping SM-tävlingar i fotboll, tyngdlyftning, brottning och allmän idrott (friidrott). På tävlingarnas sista dag anordnas ett frukostmöte, där förhandlingar om ett nytt nationellt idrottsförbund inleds. Förhandlingarna leder till att Svenska gymnastik- och idrottsföreningarnas riksförbund håller ett konstituerande möte den 31 maj 1903. Förbundet byter 1947 namn till Sveriges riksidrottsförbund.
1902 Den 1 november 1902 är det taklagsfest för AB Godhems arbetarebostadshus vid Odengatan och Östra Holmgatan
1902 Fr o m detta år utgör Jönköpings Västra elementarskola ett fullständigt elementarläroverk för flickor med 3 förberedande klasser och 8 elementarklasser.
1903 Flera svenska tändsticksfabriker sammanförs till ett enda bolag med huvudsäte i Jönköping.
1903 Klockstapeln, först uppförd 1661 vid Norra Solberga kyrka, flyttas till Stadsparken.
1903 Den första bilen är i Jönköping. 
1903 Den 13 maj 1903 är det avskedsföresställning på Jönköpings gamla teater. 
1903 Den 12 juli 1903 körs för första gången den klassiska cykeltävlingen "Vättern runt"
1903 Den 7 augusti brinner fastigheten på adress Östra Storgatan 56 (Almqwistska gården).
1903 Ht 1903 startas vid Östra Folkskolan en "högre avdelning" 
1903 Jönköpings tennishall står färdig. Tennishallen som rivs i mitten av 1980-talet ligger på en plats norr om nuvarande Idrottshuset.
1904 Vt 1904 startas vid Västra Folkskolan en "högre avdelning"
1904 Den 23 juni 1904 stationeras Jönköpings första biograf "Jönköpings Kinematograf" i saluhallen på nuvarande Hoppets torg.
1904 Den 2 december 1904 har Jönköpings nya teater invigningsföreställning
1904 Jönköpings-Posten blir en dagstidning.
1905 Realskolan införs. På högre allmänna läroverket finns både realskola och gymnasium.
1905 Andra Göta artilleriregemente byter namn till Kungliga Smålands artilleriregemente (A6).
1905 Dag Hammarskjöld föds i Jönköping och bor en kort tid i huset på Östra Storgatan 91 med byggår 1898.
1905 Huset med adress Brunnsgatan 19 vid hörnet Brunnsgatan/Klostergatan byggs 1904-1905.
1906 Första delen av Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige utkommer. Alfred Dalin, lärare i Huskvarna, har lyckats övertyga Selma Lagerlöf att skriva boken samtidigt som han har samlat in mycket av det grundmaterial som har behövts inför skrivandet av boken.
1906 En difteriepidemi härjar sedan hösten 1905
1906 Det nya varmbadhuset öppnas för allmänheten den 12 juli 1906
1906 Jönköpings första folkpark belägen mellan Vattenledningsvägen och Hemstigen startar sin verksamhet som avslutas 1911.
1907 1907 får Jönköping sin första bildroska
1907 Den 12 juli 1907 börjar spårvagnarna på den gröna linjen med sträckan Södra Svängbron-Stadsparken köra i staden. Första vagnen på Östra Spårvägslinjen (den röda linjen) avgår den 30 augusti 1907. Spårvagnsstallarna ligger vid korsningen Barnarpsgatan-Gjuterigatan i närheten av brandstationen. Grön linjen går mellan Stadsparken och järnvägsundergången och den röda linjen från Hovrättstorget till Kungsgatan.
1907 Den 27 oktober 1907 avtäcks stenen "Söner av Småland" i Stadsparken
1907 Norra Folkskolans, nuvarande Talavidskolans, gymnastikbyggnad uppförs.
1908 Södra folkskolans (nuvarande Torpaskolans) byggnad står färdig. 1920 byggs södra flygeln till.
1908 Idas skola står färdig.
1908 Jönköpings elementarskola för flickor får realskolekompetens.
1909 Storstrejk: På en rad industrier t.ex. Jönköpings Mekaniska Verkstad och Gamla Tändsticksfabriken är det strejk.
1910 Fr o m 1 januari 1910 inkorporeras Ljungarum i Jönköpings stad.
1910 Jönköpings idrottssällskaps idrottsplats i Stadsparken nyinvigs den 19 juni 1910. Planen som tidigare har varit gropig och backig har omplanerats.
1911 Den 1 januari 1911 blir Huskvarna stad
1913 Åtta olika tändsticksfabriker slår sig samman och bildar AB Förenade Tändsticksfabriker under ledning av Ivar Kreuger.
1913 Den 17-18 maj 1913 är det flyguppvisning i Jönköping.
1913 Den vid Framnäs, vid Munksjöns östra strand, liggande industrin Jönköpings Träförädlings AB brinner den 25 september 1913. Ett 100-tal arbetare blir arbetslösa.
1913 Den 18 oktober 1913 invigs den nya läroverksbyggnaden (nuvarande Per Brahegymnasiet). Den framstående målaren G. Pauli har som en gåva till födelsestaden utfört dekorativa målningar i vårt nya läroverk. 
1913 Stenhuset på Klostergatan 43 byggs vid en tidpunkt då det byggs väldigt lite bostadshus. 
1914 Jönköpings Infanteriregemente I 12 finns i Jönköping fram till 1928 då det flyttas till Eksjö. Den 8 oktober 1914 gör regementet sitt intåg i Jönköping.
1914 JMW - Jönköpings Mekaniska Werkstad bygger en ny stor gjuteribyggnad mot Kyrkogatan. 1997 flyttar efter en ombyggnad Jönköpings högskolas bibliotek in i samma byggnad.
1914 Den 6 november 1914 invigs Jönköpings nya rådhus på Väster
1914 Byggnaden Agnes Minne på Klostergatan 48 står färdig.
1915 Västra tändsticksfabriken eldhärjas och omkring 450 av 850 anställda blir utan arbete.
1915 Vindbron som klaffbro står klar.
1915 Västra flickskolan erhåller normalskolekompetens.
1916 Den 1 september 1916 startar Jönköpings stadsbibliotek sin verksamhet i nuvarande Kristinagården.
1916 ABF:s (Arbetarnas Bildningsförbunds) Jönköpingsavdelning startar.
1916 Jönköpings Mekaniska Werkstad AB uppför ett kvartersomfattande komplex med arbetarbostäder i kvarteret Lödöse på Torpaområdet.
1917 De båda tändstickskoncernerna i Jönköping slås samman och bildar Svenska Tändsticksaktiebolaget (STAB).
1918 Den 10 januari 1918 brinner Västra tändsticksfabriken. 400-500 blir utan arbete.
1918 19-20 november 1918 förliser ångaren Per Brahe på en resa från Gränna till Hästholmen. John Bauer med hustru och son omkommer.
1918 Stadens idag äldsta konditori, Lindströms, flyttar in i det nybyggda Hemgården på Klostergatan. Lindströms startades i början av 1910-talet på Öster.
1918 Spanska sjukan och difteri härjar
1919 Bernards konditori öppnas på Kyrkogatan 12. Själva huset byggdes åren 1897-1900.
1919 Södra Vätterbygdens folkhögskola startar sin verksamhet. 1930 tas de nya lokalerna i Mariebo i anspråk.
1919 Det är första gången val till Jönköpings stadsfullmäktige efter reformen med allmän och lika rösträtt för män och kvinnor. Kvinnor (3) väljs för första gången in i stadens fullmäktige.
1920 Jönköping får sin första ambulans. Ambulansen har problem med att ta sig uppför Dunkehallavägen.
1920 Spanska sjukan härjar ånyo.
1921 En speciell arbetslöshetskommitté bildas. 1920 fanns det 2000 arbetslösa men 1921 finns det 6-7000 arbetslösa.
1921 Egnahemsskolans huvudbyggnad uppförs.
1921 Södergårdsskolans första tre byggnader uppförs åren 1911-1921.
1922 Vid förbudsomröstningen i hela riket vann nej knappt. I Jönköping vann ja (7422 mot 3047). I länet vann också ja (67553 mot 15589).
1923 Jönköpings andra folkpark, belägen lite norr om nuvarande Djursjukhuset startar. Från Södra Strandgatan utgår under flera decennier båtar till Folkparken.
1923 Den 9 juni 1923 firar Jönköpings regemente 300-årsjubileum men 1925 bestäms att regementet skall läggas ned 1927.
1924 Den som driver mejerirörelse i Jönköping måste i fortsättningen tillämpa pastöriseringslagen dvs upphetta mjölken till 80 grader Celsius.
1925 I maj beslutas det att Smålands regemente och Göta ingenjörskår ska flyttas till Eksjö. Kvar i Jönköping blir enbart Arméartilleriregementen.
1925 Den gröna spårvägslinjen byggs ut så att det nu går att resa upp till Bymarken.
1925 Den 22 september 1925 invigs det nya lasarettet.
1925 I oktober 1925 startar torghandeln på nuvarande Västra Torget. Det gamla Västra torget låg där Sofiakyrkan nu ligger.
1926 Jönköpings radiostation har sin första riksprogramsändning den 29 oktober 1926.
1927 Den 3 september nyinvigs idrottsplatsen i Stadsparken
1927 Den 8 oktober 1927 hälsar Jönköpings regemente för sista gången sina fanor.
1927 Kanalen i den östra stadsdelen läggs igen och blir Kanalgatan.
1928 Sommaren 1928 arrangeras en stor utställning i Jönköping.
1928 Jönköpings infanteriregemente läggs ned och kasernerna byggs om till Ryhovs mentalsjukhus.
1929 Den 12 oktober 1929 konstitueras Mäster Gudmunds gille, som skall ägna sig åt hembygdsvården i Jönköping.
1929 Kreugers imperium är i gungning och vid tändsticksfabriken halveras arbetsstyrkan.
1930 Det beslutas att Junebäckens öppna kloakledning skall saneras genom en kulvert från Myntgatan till Nedre Bergsgatan
1930 Automobilpalatset, Skolgatan 15, byggs. Det är ett parkeringshus uppfört i fem våningar och den första funktionalistiska byggnaden i Jönköping.
1932 Den 12 mars 1932 påträffas Ivar Kreuger död. Många som satsat pengar i Kreuger-aktier förlorar allt.
1932 På STAB:s fabriker i Jönköping går man ner från sex- till fyradagars arbetsvecka. STAB:s ledning flyttar till Jönköping.
1932 Felix Hamrin som drivit en grossiströrelse i Jönköping 1903-30 och som  1926–28 varit handelsminister och 1930–32 varit finansminister blir under den korta perioden 6 augusti - 24 september 1932 Sveriges statsminister. Han blir senare landshövding i Jönköpings län 1934-37. 
1932 Pga en brand på Stora Hotellet byggs utmed Strandgatan ett nytt hus med en ny matsal på den plats där hotellträdgården tidigare låg.
1932 Slättenskolans nuvarande huvudbyggnad byggs.
1933 Det beslutas att Barnarpsgatan ska få elektriskt ljus (26 lampor på 150 W).
1933 Åhlén och Holm köper fastigheten på Östra Storgatan 30. Man tänkar där uppföra ett varuhus (Tempo).
1934 Ryhovs (sinnes)sjukhus invigs i de byggnader som tidigare har använts av Jönköpings regemente. Stadens lasarett får rangen av centrallasarett för länet.
1935 Kommunala flickskolan i Jönköping startar
1935 Den 2 augusti 1935 brinner det gamla kapellet (troligen uppfört 1716) på Östra kyrkogården.
1935 Den 25 augusti 1935 får Jönköping sitt första flygfält söder om Rocksjön.
1935 Den 9 oktober 1935: Gamla epidemisjukhuset, som under en tid har inhyst ett småskoleseminarium, tas i bruk som nytt stadsbibliotek. 
1935 Gripenbergsbanan läggs ned.
1936 Den 17 april 1936 brinner fastigheten på Kostergatan 11.
1936 Jönköpings folkpark får en teatersalong med 800 sittplatser samt en hel del gratis ståplatser pga den öppna väggen.
1937 I Munksjön dör fisken och stanken skrämmer de badande. Munksjöfabriken får nu rätt att leda sulfitluten direkt ut i Vättern.
1937 Praktisk realexamen avläggs för första gången vid Västra folkskolan, numera Sofiaskolan, och ger rätt att söka till gymnasiet.
1937 Det nya polishuset med det officiella namnet "Kommunalgården" med adress Vallgatan 9 står färdigt. Invigning sker den 9/11 1937. (Huset finns idag kvar mellan senaste polishuset och de statliga verkens hus som byggdes 1975.)
1939 Idrottshuset invigs den 19 november 1939.
1939 Jönköpings nya mejeri på Myntgatan står färdigt.
1939 Den svenska malmen får betydelse i den tyska krigsindustrin och i Taberg höjs protesterna mot den ökade malmbrytningen.
1939 Den äldre delen av Barnarpsskolan byggs.
1940 Natten till den 18 januari brinner det i huset på Östra Storgatan 36, där Sandemans konditori har sina lokaler.
1940 Den 29 februari 1940 invigs Ulricehamnsbanan dvs järnvägen Borås-Ulricehamn-Jönköping. Sträckan Borås-Ulricehamn byggdes 1914-1917 och sträckan Ulricehamn-Jönköping 1928-1940. (Ulricehamnsbanan läggs ned 1960.)
1940 Rådhuset får en takvåning.
1940 Pga kriget nedlägger samtliga tändsticksfabriker fr o m den 27 maj och tills vidare driften och i Jönköping permitteras c:a 650 man
1940 Jönköpings simhall invigs.
1942 Tredje året i rad är det mycket kallt i januari och februari.
1945 Carl "Timpa" Simonsson, J-Södra, vinner skytteligan i div II med 50 gjorda mål. J(önköpings) Södra IF vinner div II med 18 vinster på 18 matcher. Nästa säsong spelar laget i allsvenskan (högsta divisionen).
1945 Järabacken invigs.
1946 I januari 1946 tas första spadtaget till (ålderdomshemmet) Junegården.
1946 Konfektionsaktiebolaget Junex startar en ny fabrik i Jönköping.
1947 Kommunala Musikskolan startar. 
1947 Den 1 juli 1947 inrättas Folkskoleseminariet och huvudbyggnaden ligger på Skolgatan 19.
1948 Undervisningen påbörjas på Centrala Verkstadsskolan i lokaler invid Tekniska yrkesskolan i kvarteret Globen (där Per Brahegymnasiet numera har lokaler).
1949 Jönköping får ett tekniskt gymnasium.1950 flyttar man in i gamla Östra flickskolans byggnad på Norra Strandgatan 40. De första 37 ingenjörerna utexamineras den 27 maj 1952.
1949 Ljungarumsskolan invigs. 1967 får skolan en ny byggnad för högstadiet.
1950 J-Södra blir tvåa i Allsvenskan (högsta divisionen) i fotboll.
1951 Praktiska mellanskolan blir en praktisk kommunal realskola. En femårig realskolelinje startas vid Kommunala Flickskolan.
1951 Det kommunala handelsgymnasiet börjar sin verksamhet.
1952 Flickskolans byggnad dvs det som idag är Junedalsskolans huvudbyggnad med adress Gjuterigatan 27 uppförs. Inte förrän 1955 står  dock en rymlig och och vacker aualaflygel färdig. Den 27 mars 1956 förrättas en invigningshögtid som avser skolbyggnaden i dess helhet.
1952 De första inflyttningarna till det nya bostadsområdet Österängen sker. Bostadsområdet blir inte färdigbyggt förrän 1964.
1952 Den 26 november 1952 störtar ett tidningsplan strax intill flygfältet i Jönköping.
1953 Den 11 januari 1953 störtar ett tidningsplan vid Vedermödan på Ljungarum. Planet är av samma typ som det plan som störtade i november.
1953 I april 1953 väljs Jönköpingssonen Dag Hammarsköld till ny generalsekreterare i FN.
1954 Den 10 september gör Gustav VI Adolf en rundresa (eriksgata) genom Jönköpings län.
1955 Jönköpings länsmuseum står klart.
1955 Jönköpings stad köper Råslätts gård.
1957 Länsstyrelsen flyttar in i det nya s k Landstatshuset
1957 1957-1965 bygger HSB nya bostäder i kvarteren Kronan och Karl där Gröna gatan möter Kungsgatan.
1957 Hovslättsskolans huvudbyggnader uppförs.
1958 Den 8 juni 1958 slutar den sista spårvagnen att köra
1958 Frälsningsarmén flyttar in i nya lokaler i kvarteret Hammaren vid Västra Storgatan-Klostergatan.
1958 Folkets Hus byggs på Brunnsgatan 13-15. I byggnaden ingår den nya stora biografen Aveny och Rigoletto med en stor dansbana.
1958 Den 11 november 1958 invigs Rosenlundshallen, Skandinaviens första inomhushall för issport.
1958 Brodalsskolans huvudbyggnad och gymnastikbyggnad uppförs.
1959 Den 29 maj 1959 öppnas RiLa lantbruksutställning på Rosenlund. Denna utställning kommer senare att bli Elmia lantbruk.
1959 Den enda skolan i Sverige med renodlad typografisk utbildning startar den 5 oktober 1959 i Jönköping i förhyrda och nyuppförda lokaler på Fortunagatan 14 där man stannar till 1971 då man flyttar till lokaler på Boktryckargatan 7. 1971-1981 tillhör utbildningen ED, 1981-1988 Fortunagymnasiet och fr o m 1988 PB.
1960 Den 31 augusti 1960 avgår sista tåget från Jönköping till Ulricehamn. Ulricehamnsbanan är nedlagd. I juni 1985 går sista tåget Borås-Ulricehamn.
1960 Den 13 december 1960 öppnas Vätterleden, "Sveriges vackraste motorväg", för trafik.
1960 Gräshagsskolan byggs.
1960 1960-1965 bygger riksbyggen i bostadsområdet Ekhagen
1961 Huskvarna försöksgymnasium börjar sitt första läsår.
1961 Regionsflygplatsen Axamo, sydväst om staden, invigs.
1961 Elmia startar.
1961 Tekniska gymnasiets (sedermera Erik Dahlbergsgymnasiets) byggnader blir färdiga enligt följande: 1961 uppförs hus H (två byggnader) och hus K, 1962 hus E med aula, 1988 hus C, 1990 hus B (för högskoleändamål), 1991 hus A (för högskoleändamål), och 1994 hus F.
1961 Alfred Dalainskolans äldsta hus från sekelskiftet kompletteras med två nya byggnader.
1962 Den obligatoriska grundskolan införs. De gamla bokstavsbetygen A, a, AB, Ba, B, BC och C ersätts av det relativa betygssystemet med sifferbetygen 5,4,3,2 och 1.
1962 Smålands Allehanda går samman med Jönköpings-Posten.
1963 Nya Idas skola invigs.
1963 Ett internationellt internatgymnasium startas i Gränna. 1970 omvandlas det till riksinternat och blir därmed inordnat i det svenska skolväsendet.
1963 Hallby blir tvåa i Allsvenskan (högsta divisionen) i handboll.
1964 Maj 1964: Det nya partiet Kristen Demokratisk Samling håller sitt första länsmöte i Brahesalen.
1964 Stadsfullmäktige beslutar att inrätta ett kvällsgymnasium för vuxna. Undervisningen förläggs till högre allmänna läroverkets lokaler. 
1965 Förskoleseminariet som startade 1963 flyttar in i permanenta lokaler i Bäckalycke herrgård.
1965 Den 28 februari 1965: Det gamla "stadshuset" byggt 1788 på Östra Storgatan 40 vid västra sidan av Hovrättstorget brinner ned. KFUM:s fastighet på Östra Storgatan 38 klarar sig men rivs ändå. Det blir plats för ett nytt Domusvaruhus. I mars 1968 flyttar KFUM in i nya lokaler på Östra Storgatan 37.
1965 Slättenskolans paviljong byggs.
1965 I mitten av 1960-talet uppförs de flesta av Attarpsskolans byggnader.
1966 Fr o m läsåret 1966-67 får Högre allmänna läroverket i Jönköping namnet Per Brahegymnasiet och Tekniska gymnasiet får namnet Erik Dahlbergsgymnasiet.
1966 Lagom till EM i femkamp står Rosenlundsbadet färdigt att tas i bruk. Invigningen sker först 1967.
1966 Första spadtaget tas för den stora byggnationen på Råslätt. Byggnationen blir färdig 1972.
1967 Den 3 september 1967 byter även Jönköpingsborna sida när högertrafiken införs i Sverige.
1967 Ett principbeslut fattas att tre gymnasieskolor skall skapas inom regionen, nämligen i Jönköping Per Brahegymnasiet (f d högre allmänna läroverket) och Erik Dahlbergsgymnasiet ( f d tekniska gymnasiet) samt gymnasiet vid Alfred Dalinskolan (sedermera Sandagymnasiet).
1967 Flahultsskolan byggs.
1967 1967-1971 byggs husen på småhusområdet Norra Grästorp.
1968 Real- respektive studentexamen avskaffas. De sista examina avläggs vt 1968.
1968 Den 1 juli 1968 inrättas Lärarhögskolan i f d kommunala flickskolans lokaler. Med lärarhögskolan och förskoleseminariet som kärna växer den nya högskolan i Jönköping fram.
1968 Kumlabyskolans byggnader uppförs.
1969 Den 3 oktober 1969 flyttar Stadsbiblioteket till nya lokaler och Musikskolan flyttar in i de gamla lokalerna på Västra Storgatan.
1969 Dalvikskolans fem byggnader uppförs.
1970 Jätten Vist, Calle Örnemarks första skulptur i verkligt storformat blir färdig 1969. Detta blir början till att intresset från omvärlden riktas mot den originelle bildhuggaren.
1970 Den 22 augusti invigs Sanda gymnasieskola.
1970 Jönköpings folkpark läggs ned.
1970 1970-1978 byggs bostäderna i bostadsområdet Öxnehaga 
1971 Jönköpings kommun bildas genom en sammanslagning av städerna Jönköping, Huskvarna, Gränna, Norrahammars köping samt sju landskommuner och en församling.
1971 I och med kommunsammanslagningen överflyttas skolförvaltningen till det tidigare stadshuset i Huskvarna.
1971 Tre nykterhetsorganisationer går samman och bildar RIA-center i Jönköping, uttytt Råd i alkoholfrågor.
1971 Den 1 juli 1971: Gymnasieskolan ersätter gymnasium, fackskola och yrkesskola. De olika yrkesutbildningarna överförs organisatoriskt till regionens tre gymnasieskolor.
1971 Den 1 juli 1971: Skolan för Vuxna blir en särskild egen skolenhet. Enheten byter senare namn till KomVux och fr o m 1995 är namnet Vuxengymnasiet.
1971 Råslättsskolans lokaler uppförs.
1972 Ölandsbron invigs
1972 Grästorpsskolans byggnad uppförs.
1973 Bensinransoneringen innebär att varje personbilsförare får klara sig på 80 liter i sju veckor.
1973 Natten till juldagen 1973 totalförstörs de två trähusen på Östra Storgatan 33 och 35 intill Hovrättstorget vid en eldsvåda. Huset på Östra Storgatan 33 uppfördes 1790 och inrymde från denna tid till 1908 Jönköpings postkontor.
1974 Hisingstorpsskolans tre byggnader uppförs. Förskolan vidbyggs skolan 1977 och tillbyggs 1994.
1975 Lantbruksstyrelsen, Skogsstyrelsen samt Domstolsverket flyttar till Jönköping. De nya lokalerna ligger på den plats där det gamla fängelset har legat. I närheten byggs också ett nytt polishus öster om det gamla polishuset.
1975 Öxnehagaskolans lokaler uppförs.
1977 Högskolan i Jönköping bildas då de tre utbildningarna lärarhögskolan, förskoleseminariet och yrkestekniska högskoleutbildningen förs samman under ett tak.
1977 Statens Jordbruksnämnd börjar sin verksamhet i Jönköping
1977 Electrolux köper Husqvarna.
1978 I juni 1978 får Jönköping en egen länsteater.
1978 Landsjöskolans tre byggnader uppförs.
1979 I november 1979 blir skulptören Calle Örnemark rekordhållare med Indiska reptricket.
1979 Sandagymnasiet blir ett idrottsgymnasium.
1979 Närradion startar i landet, och Jönköping blir första station i etern.
1980 Liljeholmen är den första stadsdelen som får fjärrvärme.
1980 Vid kärnkraftsomröstningen segrar i Sverige linje 2. I Jönköpings län får linje 3 flest röster.
1980 Brodalsskolans paviljong byggs.
1981 Den 1 juli: Fortunagymnasiet, som numera inte längre finns kvar, börjar sin verksamhet.
1982   
1983 Den 26 juli 1983 rivs den gamla järnvägsstationen.
1984 Den 23 februari 1984 invigs den 11 000 kvadratmeter stora Tipshallen på Elmiaområdet
1984 Södergårdsskolans fjärde byggnad med kök och matsal blir färdig.
1985 A6 läggs ned
1986 Svenska Naturskyddsföreningen köper gruvbrytningsrätten på Taberg.
1987 Den 2 april 1987 öppnas A6 köpcentrum
1988 I september 1988 invigs det nya länssjukhuset Ryhov.
1988 Bäckadalsgymnasiet startar.
1989   
1990 Elmias konsert- och kongresshus invigs i september 1990. Den stora konserthallen får över 1000 platser.
1990 Trähusen på Östra Storgatan 25 och 27 brinner. Huset på Östra Storgatan 25, Höckertska gården, har det ursprungliga byggnadsåret 1786.
1991 Lantbruksstyrelsen och Statens Jordbruksnämnd går samman till Jordbruksverket
1991 "Norra Europas modernaste badanläggning" kallar man det nyinvigda Rosenlundsbadet som nu blir ett inomhusbadhus.
1991 Skolan kommunaliseras, Skolöverstyrelsen ersätts av Skolverket och länsskolnämnderna avvecklas.
1992 Den 1 januari 1992 bildas Skol- och barnomsorgsförvaltningen (SBF) genom en sammanslagning av skolstyrelsen och barnomsorgsverksamheten inom socialnämnden.
1993   
1994 Den 1 juli 1994 blir Jönköpings högskola en stiftelse och den Internationella handelshögskolan startar sin verksamhet
1995 HV71 blir svenska mästare i ishockey
1995 Den 17 november 1995 härjar ett våldsamt snöoväder i Jönköping
1996 1994 års läroplan för grundskolan avskaffar det relativa betygssystemet med betygen 5,4,3,2,1 och istället införs fr o m ht 1996 de tre betygen G, VG och MVG.
1996 Jönköpings gymnasieskolor får en fast Internetuppkoppling
1996 Vuxengymnasiet flyttar in i AMU-gruppens tidigare lokaler på Stenhuggargatan 23. Anläggningen är tillbyggd i flera etapper med start 1967.
1997 Jönköpings högskolas nya lokaler invigs den 25-27 september 1997. Internationella Handelshögskolan och Ingenjörshögskolan flyttar in i nybyggda lokaler. Högskolans bibliotek flyttar in i den byggnad som tidigare var Jönköpings Mekaniska Werkstads gjuteribyggnad.
1998   
1999
2000 Den 29 april 2000 brinner Bäckaby kyrka ned.
2000 Den 17 juli 2000 flyttar Högskolan för Lärarutbildning och Kommunikation in i nybyggda lokaler bredvid de andra högskolorna som ingår i Jönköpings högskola.
2000 Stadens invånare börjar erbjudas möjlighet till bredband i hemmen
2000 Den 21 oktober 2000 invigs Kinnarps arena
2001 Den 18 januari 2001 tar den första kullen med Teknologie Magistrar sin examen vid Ingenjörshögskolan.
2001 Den 11 februari 2001: Flera väl bevarade trähus från 1700-talet i kvarteret Arkadien i centrala östra Jönköping brinner ned eller blir svårt brandskadade. Det är den värsta brandkatastrofen som drabbat centrala Jönköping sedan 1854. En del gamla trähus utmed Östra Storgatan har dock brunnit ned åren 1940, 1965, 1973 och 1990. 
2001 På Jönköpingsdagen den 18 augusti 2001 invigs Resecentrum och (nya) Hamnparken.
2002 Den 17 maj 2002 avtäcks i Hamnparken en modell i brons av Jönköpings gamla slottsområde. Modellen är placerad just där den västra porten till slottsområdet en gång fanns. Viktor Rydbergs skrift "Det forna Jönköping" i kalendern Svea 1881 handlar om Jönköping i augusti 1592 och bl a om Jönköpings slott. L-länken till vänster går till denna skrift som i sin helhet finns tillgänglig på Internet. I-länken visar en bild på klostret som blev slottet.
2002 Vid slutet av året läggs Expressens tryckeri i Jönköping ned. Tryckeriet har funnits i Jönköping sedan 1962.
2003 Under januari 2003 flyttar KFUM till ett större hus med adressen Huskvarnavägen 38 för att där skapa ett Ungdomens hus (L2). Stora flyttlasset går lördagen den 25 januari.

Den här sidan tillhör Skolornas portals historiesidor: http://www.edu.jonkoping.se/it/ped/gy/historia/
Sidan uppdaterades senast 2003-02-02 av tommy.maltell@pb.edu.jonkoping.se
© 2001, 2002, 2003 Tommy Maltell